Riksintressen och andra värden

Riksintressen och andra värden

Enligt plan- och bygglagen ska kommunen i översiktsplanen redovisa kommunens syn på riksintresseanspråken och hur kommunen avser att tillgodose dem. Riksintressen gäller geografiska områden som har utpekats av nationella myndigheter med stöd av 3 kap miljöbalken eller angivits direkt i 4 kap miljöbalken eftersom de innehåller nationellt viktiga värden och kvaliteter. Översiktsplanen, jämte länsstyrelsens granskningsyttrande, är det viktigaste vägledande underlaget för myndigheter när de ska tillämpa bestämmelserna om riksintressen vid beslut enligt plan- och bygglagen, miljöbalken och andra lagar som berör användningen av mark och vatten. Andra värden avser områden av särskilt värde eller områden där särskild hänsyn bör tas vid efterföljande planering. Det kan exempelvis vara områden med höga natur- och kulturmiljövärden eller områden med risker och störningar.

Justerar koordinatnät

Jordbruksmark

Enligt miljöbalken 3 kap 4 § får brukningsvärd jordbruksmark tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från ur allmän synpunkt tillfredställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Länsstyrelsen klassificerade år 1974 jordbruksmarken i Sverige utifrån produktionsförmåga. Inom planområdet finns jordbruksmark i klasserna 4–8, på en skala där 10 representerar den mest produktiva jordbruksmarken. Källa för kartlager: Länsstyrelsen

Justerar koordinatnät

Fornminnen

Fornlämningar ska skyddas enligt 2 kap. i kulturmiljölagen och får inte utan tillstånd rubbas, tas bort, grävas ut, täckas över eller genom bebyggelse, plantering eller på annat sätt ändras eller skadas. Till en fornlämning hör förutom själva fornlämningen även ett så stort område som behövs för att bevara den och ge den tillräckligt utrymme med hänsyn till dess art och betydelse. De kända fornlämningarna är bara en del av det totala antalet fornlämningar och Länsstyrelsen kan i enlighet med 2 kap. 11 § kulturmiljölagen (KML), komma att ställa krav på arkeologisk utredning vid en exploatering som tar ett större markområde i anspråk om det finns goda skäl att anta att exploateringsområdet innehåller under mark dolda, ej registrerade fornlämningar. Vid större exploatering i områden med fornminnen ska en tidig dialog med Länsstyrelsen i Skåne läns kulturmiljöenhet angående behov av undersökningar och utredningar hållas. Källa för kartlager: Riksantikvarieämbetet

Justerar koordinatnät

Landskapsområden

Landskapsområden är särskilt känsliga områden för tillkommande bebyggelse och andra element som kan påverka landskapsbilden och natur- och kulturmiljöerna. Områden delas in i tre klasser (La, Lb och Lc) beroende på landskapets känslighet.

La-områden är områden där i princip ingen ny bebyggelse ska tillkomma. Ny bebyggelse och anläggningar får endast tillkomma om de gynnar riksintressena i området eller utgör komplement till befintlig bebyggelse eller verksamhet. Detta är kommunens mest skyddsvärda områden. Inriktningen för dessa områden ska vara att karaktären ska bevaras och skyddas från förändringar som kan försvaga befintliga värden. Även om en enskild nybyggnad inte ger någon påtaglig skada på bevarandevärden är det den samlade påverkan över tid som ger negativ påverkan (kumulativ effekt). Detta innebär bland annat fortsatt hävd, men också att endast ny bebyggelse eller anläggningar får tillkomma som behövs för att upprätthålla nuvarande användning eller som stödjer allmänna intressen som rekreation, natur eller kultur. Tillkommande bebyggelse ska vara mycket återhållsam i sin utformning och får inte blockera viktiga siktlinjer eller andra landskapsvärden som utgör kärnvärden. Eventuella tillägg till befintliga bostadshus eller anläggningar får inte vara dominerande i varken befintlig bebyggelsekaraktär eller i landskapsbilden.

Lb-områden är områden med starka reservationer gentemot ny bebyggelse och anläggningar. Dessa områden har stor betydelse för upplevelsen av bjärelandskapet. Naturvärden kan utgöra en grund för utpekande för landskapsbilds- eller kulturmiljövärden även om naturvärdet i sig inte leder till värdeklassning. Stor restriktivitet till ny bebyggelse och andra förändringar ska gälla. Ny bebyggelse eller anläggningar placeras företrädesvis inom redan bebyggd miljö och ska inordna sig i befintlig skala och karaktär. Om fristående placering kommer på fråga, till exempel lucktomter inom sammanhållen bebyggelse, ska detta ske med stöd i landskapets karaktär, topografi och skala så att tillkommande element inte blir dominerande. Inga viktiga siktlinjer får blockeras.

Lc-områdena är övrig mark. Även här finns vissa restriktioner gentemot ny bebyggelse. Lc-områdena har inte lika höga värden ur natur- eller kulturmiljösynpunkt eller för landskapsbilden som La- och Lb-områdena, men bebyggelse ska fortfarande utföras med hänsyn till områdets rådande karaktär eller tänkta utveckling. Exempelvis ska hänsyn tas till grönstrukturen så att inga viktiga länkar i strukturen bryts vid exploatering. Områdena ska bevaras och utvecklas som landsbygd, gröna områden eller samlade rekreationsområden. Bebyggelse och andra anläggningar kan tillkomma om det sker med respekt för den önskade utvecklingen av områdena. Viktiga siktlinjer ska inte blockeras.

Landskapsklasserna ska prioriteras högt i bedömningen av lämplighet för exploatering. Områdesspecifik beskrivning och ställningstaganden presenteras för olika geografiska områden i kartan. Ytterligare vägledning om hantering av landskapsklasserna finns i avsnittet om Natur- och kulturmiljöer. Att marken inte kan brukas rationellt eller har en sämre arrondering är inget skäl för att ta marken i anspråk för bebyggelse.

Källa för kartlager: Båstads kommun/WSP

Justerar koordinatnät

Landskapsbildskyddsområde

Landskapsbildskyddet beskrivs i Naturvårdslagen § 19 och reglerar vilka olika typer av byggnation och arbete som är tillåtet inom området efter tillstånd från länsstyrelsen. Landskapsbildskyddet är av stor betydelse för att hålla landskapet fritt från spridd bebyggelse som påverkar upplevelsen av det öppna landskapet. Skyddet gäller till dess länsstyrelsen upphäver det. Tillstånd enligt landskapsbildskyddet söks hos Länsstyrelsen i Skåne län. Källa för kartlager: Länsstyrelsen/Båstads kommun

Justerar koordinatnät

Naturreservat

För att värna och vårda skogar, vattendrag, betesmarker och andra naturmiljöer bildas naturreservat som ett starkt skydd. Enligt miljöbalken kan naturreservat beslutas av kommunen eller länsstyrelsen med syftet att bevara biologisk mångfald, tillgodose områden för friluftslivet samt vårda, skydda och bevara värdefulla naturmiljöer och livsmiljöer för skyddsvärda arter. Källa för kartlager: Länsstyrelsen

Justerar koordinatnät

Nyckelbiotop

Skogsstyrelsen har efter inventering pekat ut nyckelbiotoper i skogsmark. Nyckelbiotoper är ur naturvårdssynpunkt särskilt skyddsvärda miljöer där det kan förväntas förekomma rödlistade arter. Många nyckelbiotoper utgör avvikande och känsliga miljöer med arter som inte tål skogsbruksåtgärder. Skogsområden med nyckelbiotoper ska skyddas från exploatering som kan skada biotoperna. Källa för kartlager: Skogsstyrelsen

Justerar koordinatnät

Strandskydd

Strandskyddets syfte är att garantera allmänhetens tillgång till friluftsliv kring vattnet och goda förhållanden för djur- och växtliv. Generellt gäller strandskyddet 100 meter från strandkanten. På vissa platser är det utökat till 300 meter. Strandskyddet gäller både in mot land och ut i vattnet och inkluderar alltså även miljön under vattnet. Generellt strandskydd kan gälla för anlagda vatten, även där strandskydd inte visas i kartlagret. Detta gäller enbart vattenförekomster som anlagts efter Länsstyrelsen Skånes beslut om översyn av strandskydd i Båstads kommun år 2002, då dessa inte har ingått i översynen och kunnat undantas från skyddet. Det finns inget generellt undantag från strandskyddsbestämmelserna för anlagda vatten.

Strandskyddet kan efter dispens från kommunen eller Länsstyrelsen i Skåne län minskas eller upphävas. Vid ett upphävande kan strandskyddet utbredning minskas och i en dispens tillåts en specifik åtgärd medan strandskyddet finns kvar på platsen. Kommunen kan lämna dispens i områden där endast strandskydd gäller. I områden där även andra områdesskydd enligt 7 kap. miljöbalken gäller, är det länsstyrelsen som kan lämna dispens. Upphävande av strandskydd kan prövas inom ramen för en detaljplan eller genom separat ansökan till länsstyrelsen. Strandskyddet kan återinträda i ett område när en detaljplan nära havet eller vattenförekomster upphävs eller ersätts med en ny detaljplan, och behöver hanteras i den nya planen.

De strandnära områdenas tillgänglighet för allmänheten och lika så förhållandena för växt- och djurlivet är av stor vikt. Därför krävs en noggrann avvägning av påverkan både på det allmänna intresset och växt- och djurlivet i varje enskild ansökan om dispens från strandskyddet.

Källa för kartlager: Länsstyrelsen

Riksintressen

Rörligt friluftsliv

I miljöbalken (4 kap.) pekas områden med stora natur- och kulturvärden och värden för friluftslivet ut som riksintressen men ges ingen värdebeskrivning. I regeringens proposition (1985/86:3) framgår att utpekade områden, där bl.a. Hallandsås med angränsande kustområde ingår, i sin helhet är av riksintresse. Exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön får komma till stånd i dessa områden endast om det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdenas natur- och kulturvärden. Bestämmelserna hindrar inte utveckling av befintliga tätorter, det lokala näringslivet eller anläggningar som behövs för totalförsvaret. Turismens och friluftslivets (främst det rörliga) intressen ska särskilt beaktas vid bedömning av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. Området för riksintresset stämmer väl överens med kommunens ambitioner att värna, och varsamt utveckla, natur- och kulturmiljöer och skapa förutsättningar för att utveckla besöksnäringen. Eftersom riksintresset inte hindrar utveckling av befintliga tätorter eller av det lokala näringslivet bedömer kommunen att intressekonflikter med översiktsplanens områden för ändrad/utvecklad användning är begränsade. I vissa andra fall ska föreslagen användning ta hänsyn till att tillvarata riksintressets värden.

Källa för kartlager: Naturvårdsverket

Kustzon/högexploaterad kust

Riksintresset för högexploaterad kust inom Båstads kommun beskrivs i Länsstyrelsen i Skåne läns rapport ”Skånes kustområden - ett nationallandskap” från 2001 och är en del av området nordvästkusten mellan Höganäs och Hallandsgränsen. En samlad bedömning av värdena görs utifrån fyra aspekter: landskapsbild, strukturer och samband, områden och objekt samt friluftsliv och turism. Kusten är varierad med många olika typer av stränder, från sandstrand till klippstrand, vilket skapar en rik naturmiljö. Kullaberg och Bjärehalvöns nordsluttning utgör markanta inslag i landskapsbilden. Området är till största delen uppodlat men inte lika intensivt som intilliggande slättlandskap och innehåller därför en större andel naturområden och bevarade äldre kulturmiljöer. Kuststräckan har också varit en mycket betydelsefull kulturbygd under lång tid vilket det stora antalet synliga fornlämningar vittnar om. Landskapsbilden ges stora kvaliteter genom de dramatiska mötena mellan de branta horstarna och de flacka jordbruksområdena och havet. Stora delar av jordbrukslandskapet är dessutom mycket mångformigt, speciellt på Bjärehalvön och öster om Kullaberg. Här finns en mängd historiska spår och småbiotoper som har mycket stor betydelse för den biologiska mångfalden. Bebyggelsestrukturen är framför allt präglad av skiftet och många äldre byggnader och bebyggelsemiljöer finns bevarade. Sambandet mellan byarna en bit innanför kusten på Bjärehalvön och strandbetesmarkerna har en viktig funktion för den historiska upplevelsen av landskapet.

Längs kusten finns ett stort antal områden och objekt med särskilt höga värden och större delen av kustzonen berörs av riksintresse för friluftsliv och stora delar av riksintresse för naturvård- och kulturmiljövård. För de biologiska värdena är det främst vattenmiljöer som är föroreningskänsliga. Detta gäller alla vattendragen, grunda havsområden och sjöar. De grunda havsområdena i Skälderviken har en rik biologisk produktion som drabbats av övergödning och med syrebrist på djupare partier. Hårdbottnarna som omger de yttre delarna av Kullaberg och Bjärehalvön har ett unikt marint liv med få motsvarigheter i Skåne. Detsamma gäller sanddynerna längs den inre delen av Skälderviken. Horstkusten är relativt opåverkad av större exploateringar. Däremot har en ganska omfattande fritidsbebyggelse skett på vissa partier och minskat tillgängligheten för det rörliga friluftslivet. Sammanfattningsvis kan konstateras att detta kustparti har ett mycket högt attraktionsvärde och utgör tillsammans med kusten mellan Simrishamn och Ravlunda den mest besökta kuststräckan i Skåne för turism och friluftsliv (exklusive badstränder). Rekreationsmöjligheterna är främst knutna till en relativt smal kustzon eftersom jordbruksmarker vidtar innanför. Tillgängligheten till denna zon är därför av stor vikt för det rörliga friluftslivet. Bjärekusten är en värdekärna som pekas ut i rapporten ”Skånes kustområden - ett nationallandskap” och som beskrivs enligt följande: "Större delen av Bjärekusten kantas av fäladsmarker med enbuskar och en varierad flora. Här finns också flera gravhögar som vittnar om områdets betydelse som centralbygd under brons- och järnålder. Dagshög är Skånes största bronsåldersgravhög och är belägen på den öppna kustheden. Genom sin storlek och resning dominerar Dagshög de flacka betesmarkerna. Kustremsan mellan Torekov och Hovs hallar utgörs av en öppen kustfälad med innanförliggande svagt kuperat odlingslandskap med spridd gårdsbebyggelse. På klapperstensfältet närmast strandlinjen finns åtta gravrösen som benämns Gröthögarna. Inom området förekommer även en rad andra fornlämningar som stensättningar, gravhögar, skålgropar etc. (Större delen av kuststräckan är naturreservat, delar riksintresse för kulturmiljövård, riksintresse för friluftsliv, värdefullt odlingslandskap, länets natur- och kulturmiljövårdsprogram, förslag till Habitatdirektivet)"

Kommunen anser att det främst är värdekärnorna som beskrivs i Länsstyrelsen i Skåne läns underlag för riksintresset med dess omland som ska beaktas då riksintressets värden är som högst och mest koncentrerade inom dessa områden. Eftersom riksintresset inte hindrar utveckling av befintliga tätorter eller av det lokala näringslivet bedömer kommunen att intressekonflikter med översiktsplanens områden för ändrad/utvecklad användning är begränsade. I kommunens pågående arbete med riktlinjer för bostadsförsörjningen framgår att det inte föreligger något större bostadsbehov inom tätorten till följd av den demografiska hushållsutvecklingen. Den fördjupade översiktsplanen föreslår följaktligen endast mindre bebyggelseutveckling inom befintliga bebyggelseområden, vilket främst syftar till att öka underlaget för kollektivtrafik och annan service, verka för en varierad befolkningssammansättning samt bidra till ett levande samhälle genom en ökad andel åretruntboende. Föreslagen utbyggnad inom befintlig tätort anses inte påverka de samlade natur- och kulturvärdena inom kustlandskapet. Avvägningarna som gjorts är beskrivna i objektstexterna i Mark- och vattenanvändningskartan. Rekommendationerna för hela riksintresset inom kommunen väger tungt i varje ärende där exploateringsintresse ställs mot riksintressets värden. I varje ärende måste platsspecifika bedömningar göras av exploateringsintressets påverkan på natur- och kulturvärden i området med stöd av de utpekade landskapsområdesklasserna La, Lb och Lc. Källa för kartlager: Naturvårdsverket

Natura 2000

Inom planområdet finns områden utpekade som Natura 2000 områden, både inom fågeldirektivet och habitatdirektivet. Natura 2000 områdena överlappas av helt eller delvis av riksintressena för kustzon, rörligt friluftsliv, friluftsliv, kulturmiljö och naturvård. Enligt miljöbalken är Natura 2000 områden riksintresse och ett allmänt intresse enligt plan- och bygglagen. Enligt 7 kap. 28 a § MB är det förbjudet att bedriva verksamheter eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område utan att först ha beviljats tillstånd. Det gäller även åtgärder som utförs utanför området om det kan påverka miljön inne i Natura 2000-området, och omfattar både direkt och indirekt påverkan. Skyddet för Natura 2000-områdena är starkare än för många andra bevarandeintressen och det är därmed inte möjligt att göra avvägningar mot motstående intressen. Kommunen föreslår ingen åtgärd i den fördjupade översiktsplanen som bedöms påverka miljön i Natura 2000 områdena. Eventuell påverkan på områdena till följd av förändrad markanvändning ska prioriteras högt vid planläggning och lovgivning.

Källa för kartlager: Naturvårdsverket

Kulturmiljövård

Områden av riksintressen för kulturmiljövård pekas ut enligt miljöbalkens 3 kap. Områden som pekas ut i Torekov är: Gröthögarna – Segeltorp [L34] och Dagshög [L35]. Riksintresseanspråken är för närvarande är under översyn. Länsstyrelsen har tagit fram ett förslag till ändrade riksintresseanspråk för Dagshög och Gröthögarna-Segeltorp som preliminärt kommer att skickas till Riksantikvarieämbetet under vintern 2023/2024 för beslut. Kommunen föreslår ingen markanvändning genom översiktsplanen som påverkar riksintresset negativt. Källa för kartlager: Länsstyrelsen/Riksantikvarieämbetet

Naturvård

Enligt Naturvårdsverkets beslut är förutsättningarna för bevarande fortsatt jordbruk med åkerbruk, naturvårdinriktad betesdrift och skötsel av landskapselement. Restaurering av igenvuxna naturbetesmarker. Områdets naturvärden kan påverkas negativt av minskad eller upphörd jordbruks/betesdrift, skogsplantering av jordbruksmark, energiskogsodling, igenväxning, spridning av gifter eller gödselmedel, bebyggelse, nydikning, täkt, luftledningar och vägdragningar. Bevarandet av våtmarkernas värde kräver att områdets hydrologi skyddas mot dränering, vattenreglering, dämning och torvtäkt. Kommunens anser att inom området för riksintresset ska naturvärden prioriteras högst vilket innebär att ingen nybyggnation av bostäder tillåts, inga nya större vägar anläggs eller annan exploatering som skadar riksintressets värden. Byggnader som behövs för att kunna utveckla verksamheter inom jord- och lantbruk kan tillåtas om de inte har negativ påverkan på riksintresset.

Källa för kartlager: Naturvårdsverket

Kommunikation

Riksintressen för kommunikationer saknas inom planområdet men det finns behov av hänsyn vid efterföljande planering, särskilt vad gäller vid planer på höga objekt, då planområdet ligger inom riksintressenas influensområde. Planområdet ligger inom MSA-ytorna för Halmstad, Ängelholms och Ljungbyheds flygplats, vilket innebär att planer avseende höga objekt inom dessa områden ska remitteras till Luftfartsverket och berörda flygplatser. Det är också viktigt att Trafikverket ges möjlighet att granska all byggnation över 20 meter, oavsett placering, för att säkerställa att byggnationen inte påverkar väg- och järnvägstrafik- och kommunikationssystem.

Totalförsvar

I miljöbalken 3 kap. 9 § står att mark- och vattenområden som har betydelse för totalförsvaret så långt möjligt ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan motverka totalförsvarets intressen. Områden som är av riksintresse på grund av att de behövs för totalförsvarets anläggningar ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av anläggningar. Miljöbalken 3 kap. 10 § förklarar att om flera riksintressen finns på samma område ska riksintresset för totalförsvaret ges företräde. Inom Båstads kommun finns en väderradar som ingår i riksintresset för totalförsvaret (Riksintressen för totalförsvarets militära del i Skåne län 2019, FM2019-26734:1, bilaga 12) enligt 3 kap 9 § miljöbalken. Kring väderradarn finns ett stoppområde för vindkraftverk med 5 km radie och ett påverkansområde med 50 km radie. Hänsyn ska tas till totalförsvarets intressen då riksintresset påverkas av uppförande av höga byggnadsobjekt såsom master och vindkraftverk. Vid planläggning av objekt högre än 20 m utanför tätort och högre än 45 m inom sammanhållen bebyggelse ska Försvarsmakten remitteras. Kommunen föreslår ingen markanvändning i den fördjupade översiktsplanen som påverkar riksintresset för totalförsvaret negativt. Källa för kartlager: Försvarsmakten

Skyddsområde allmän väg

Länsstyrelsen föreskriver förbud mot uppförande av byggnader med mera vid allmän väg. Avståndet till allmän väg ska upprätthållas ur trafiksäkerhetssynpunkt. Vid planläggning av tätbebyggda områden ska avstånden ses över då utformning och gestaltning kan skapa miljöer med bättre trafiksäkerhet. Tillstånd till ändrat avstånd söks hos Länsstyrelsen. Källa för kartlager: Trafikverket

Buller från väg

Områden med påverkan av buller från väg (30 db och 40 db) kan påverka framtida planläggning. Värden avser 2003 års nivåer. Buller från både järnväg och verksamheter kan också påverka framtida planläggning men redovisas inte i översiktsplanen. I varje detaljplaneärende görs en avvägning om en bullerutredning krävs. I de fall en bullerutredning krävs används Trafikverkets rekommendation om basprognos för trafikalstring som grund. I bygglovsärenden utanför detaljplaneratområde görs en avvägning i varje fall om en bullerutredning krävs. Källa för kartlager: Länsstyrelsen Skåne

Miljökvalitetsnormer

Arbetet med EU:s ramdirektiv för vatten, Vattendirektivet, sker i Sverige genom miljökvalitetsnormer (MKN). Den kemiska och den ekologiska statusen hos kustvattnet och den kemiska och den kvantitativa statusen hos grundvattnet bedöms. Syftet med miljökvalitetsnormer är att tillståndet i våra vatten inte ska försämras och att alla vatten ska uppnå en bestämd miljökvalitet.

Det finns tre ytvattenförekomster i kustområdet utanför Torekov: ”Laholmbuktens kustvatten”, ”Skäldervikens kustvatten” samt ”Skälderviken”. ”Skälderviken” uppnår god ekologisk status medan ”Laholmbuktens kustvatten” och ”Skäldervikens kustvatten” uppnår måttlig ekologisk status enligt senaste statusklassningen 2017-2021 (tredje förvaltningscykeln). För samtliga tre ytvattenförekomster är statusklassningen ej god kemisk status. Miljökvalitetsnormer för de tre ytvattenförekomster som finns i Torekov har fastställts till god ekologisk status och god kemisk ytvattenstatus. Undantag har gjorts för Skäldervikens kustvatten och Laholmsbuktens kustvatten, där en tidsfrist på år 2027 har bestämts för god ekologisk status. Undantag med avseende på kemisk ytvattenstatus har beslutats för Laholmsbuktens kustvatten samt Skälderviken till år 2027.

Nuvarande statusklassning för grundvattnet är god kemisk status och otillfredsställande kvantitativ status. Motivering till en otillfredsställande kvantitativ status är att det under sommarhalvåret råder vattenbrist i stora delar av förekomsten. Beslutade miljökvalitetsnormer för grundvattenförekomsten är God kemisk status samt God kvantitativ status med tidsfrist till 2027.

För de vattenförekomster som har dålig eller otillfredsställande miljöstatus behövs åtgärder eller hänsyn tas så att miljökvalitetsnormerna enligt Vattendirektivet kan uppfyllas. Kommunen arbetar aktivt med åtgärdsprogrammet för Västerhavets vattendistrikt bland annat genom tillsyn så att miljökvalitetsnormerna för vatten följs. Kommunen ska prioritera utbyggnad av kommunalt VA enligt landsbygdsstrategin för VA.

Källa för kartlager: VISS (Vatteninformationssystem Sverige)

Vattenskyddsområden

Inom vattentäkterna ska grundvattnet skyddas från föroreningar. Vid anslutning till Sydvatten kommer vattentäkterna att sluta användas. Kommunen anser att vattenskyddsområdenas föreskrifter ska fortsätta gälla till vidare utredning om behov av reservvattentäkter och framtida möjligheter till att ta ut vatten från vattentäkter inom kommunen utförts. Källa för kartlager: NSVA

Skyddsområden för verksamheter

Torekovs reningsverk

Reningsverket i Torekov klassas som miljöfarlig verksamhet. Länsstyrelsen i Skåne län ger miljötillstånd för verksamheten och utfärdar tillstånd. Torekovs reningsverk beviljades i juni 2023 ett utökat tillstånd av Miljöprövningsdelegationen. Reningsverket omfattas av ett skyddsavstånd på cirka 330 meter för att inte förhindra eventuell framtida expansion av reningsverket. Reningsverket kommer att behöva byggas ut när belastningen ökar i enlighet med ansökan och för att uppfylla skärpta krav i tillståndet. För att inte äventyra möjligheten för reningsverket att expandera ska skyddsavståndet upprätthållas.

Nolato

Anläggningen omges av en skyddszon på cirka 300–500 meter för att begränsa verksamhetens inverkan på vår hälsa och miljö samt säkerställa verksamhetens framtida behov av utbyggnad.

Översvämning, erosion, ras och skred

Översvämning

Enligt plan- och bygglagen 3 kap 5 § ska det av översiktsplanen framgå om kommunens syn på risken för skador på den byggda miljön som kan följa av översvämning, ras, skred och erosion som är klimatrelaterade samt på hur sådana risker kan minska eller upphöra. Kommunen har kartlagt avrinningsvägar och ytor som är mer eller mindre lämpliga för exploatering eller är i behov av klimatanpassningsåtgärder. Överlag är situationen rörande översvämning för Torekov acceptabel förutom vid hamnen, reningsverket samt en viss del av den kustnära bebyggelsen där det finns risk för negativ påverkan på egendom, kulturmiljö och strand. De geologiska förutsättningarna med hög infiltration innebär att vatten kan sjunka undan utifrån en tidsaspekt baserat på timmar jämfört med översvämningar kopplat till flod och sjö där tidsaspekten kan baseras på veckor och månader. Beräkningar av nederbörd av ett 100 års regn år 2040 samt höjd havsnivå vid år 2040 har visat på små förändringar mot dagens nivåer. Beräkningar av ett 100 års regn år 2100 samt höjd havsnivå år 2100 visar på samma strömningar som scenariot år 2040 men skillnaderna är ökad mängd nederbörd, kraftigare flöden och större utbredning av översvämmade ytor.

Genom analys av kartor med beräkning av flöde eller skyfallsvågor samt översvämningsdjup har ett antal sammanhängande stråk med vatten och ytor/lågpunkter identifierats. Dessa ytor framgår i klimatanalysen och i kartan under ”översvämning djup 2040/2100” och ”översvämning flöde 2040/2100”. Översvämningsmodeller visar att marken har god infiltration och många av de större rinnvägarna från öster mot väst infiltrerar i höjd med Litorinavallen. De områden i centrala och södra Torekov som anses särskilt utsatta och som påverkar bebyggelse är ytor längs Kollingevägen, Ängalagsvägen, Tunbyvägen, Eneborgsvägen, Skrattmåsvägen, Nolatovägen och ett flertal ytor söder om Själaviksvägen.

Hamnområdet är den del av Torekov som kommer bli mest påverkad genom stigande medelvattenstånd samt av tillfälliga högvatten och vågor vid stormar. Vid dessa tillfällen bedöms piren, hamnen, hamnplanen samt delar av strandpromenaden vara kraftig översvämmade och åtkomsten till dessa områden vara mycket begränsade. Sjöräddningens lokaler bedöms klara en översvämning vid tillfälliga högvatten och stormar men då själva hamnen och piren svämmas över kraftigt kan det bli svårt att få åtkomst till lokalerna. I centrala delarna av Torekov mot hamnen finns större områden med fornminnen samt särskilt utpekade fastigheter med kulturskyddad bebyggelse. Dessa områden sammanfaller med områden där det bedöms finnas risk för skador på bebyggelse genom påverkan från kraftiga rinnvägar vid skyfall.

Det finns områden öster om Torekov där rinnvägar medför viss översvämning. I området Varan mellan Ängalagsvägen, Andersagård och Kollinge framkommer många större rinnvägar med översvämningsytor vid kraftiga regn. Dessa flöden bedöms till stora delar infiltrera genom marken på sin väg mot havet. Den höjda strandlinjen vid stormar och högvatten bedöms inte ge några större konsekvenser i detta område då det till främsta delen är naturstrand med angränsande golfbana. I norra Torekov kring Lilla Stenlid, Perstorp och Svenstorp förekommer flera rinnvägar mot havet som följer befintliga grönstråk. I norra Torekov är det framför allt områden i Lilla Stenlid, Svenstorp samt ett flertal områden längs med Råledsvägen som är utsatta för översvämningsrisker. Området Lugnet bedöms få en större påverkan med kraftigt flöde och fler översvämmade ytor jämfört mot 2040. Dessa bostadsområden är inte försedda med dagvattenledningar så nederbörd söker sig den naturliga vägen mot havet med minsta motstånd och högsta lutning.

Generellt påverkas inte de större vägarna av rinnvägar eller översvämningar. På mindre gator i centrala Torekov finns det risk för skador och minskad framkomlighet vid kraftiga skyfall då flera av rinnvägarna söker sig längs med hårdgjorda ytor ned mot havet. Ofta avtar och försvinner rinnvägarna längs de aktuella gatorna efter att regnet upphört men i vissa områden, t ex. på gårdar och i lågpunkter kan vattensamlingar bli stående en tid efter att ett skyfall slutat, vilket kan innebära begränsad framkomlighet under en något längre tid än det aktuella skyfallet.

Utifrån de lokala förutsättningarna har olika åtgärder och strategier föreslagits, dels för nuvarande situation, dels för framtida exploateringar, vilka beskrivs i klimatanalysen och i den fördjupade översiktsplanens utvecklingsstrategier. Främst bör utveckling av Torekov fokusera på att inte stänga in vatten i lågpunkter eller förvärra situationen genom hårdgjorda ytor. För att minska konsekvenserna av framtida översvämningar föreslås att de identifierade lågpunkterna, skyfallsstråken och riskutsatta områdena inte bebyggs utan bör i stället reserveras för klimatanpassningsåtgärder. Ytor som bör reserveras för klimatanpassningsåtgärder sammanfaller i stor utsträckning med de riskutsatta områdena som framgår i kartmaterialet. Kommunen behöver ta ställning till vilka klimatanpassningsåtgärder som är lämpliga utifrån vilka värden man vill prioritera att skydda. För att undersöka hur klimatförändringarna kan hanteras i olika lägen och situationer avser kommunen ta fram en klimatanpassningsstrategi. Arbetet med klimatanpassningen är omfattande och behöver ske långsiktigt. Genom att formulera klara mål och ambitioner kan genomtänkta strategier formuleras som i sin tur kan ligga till grund för vilka åtgärdsval och prioriteringar som behöver göras.

Erosion

Erosion är den nedbrytning och borttransport av jord och berg i landskapet som orsakas av bland annat rinnande vågor, vind, vatten och is. Det är en ständigt pågående naturlig förändringsprocess som formar vårt landskap. Vid stranderosion förs sedimenten bort av vågor, strömmar och vind för att småningom ackumuleras någon annanstans. Om det sker erosion eller ackumulation bestäms av samspelet mellan vind, vågor, havsströmmar, geologiska förhållanden samt topografi över och under havsytan. Yttre omständigheter, som till exempel stigande havsmedelnivå, kan leda till att en sandstrands utbredning förändras på längre sikt.

De mest erosionskänsliga stränderna längs Sveriges kust är de flacka sandstränder som finns framför allt i Skåne. SGU har i Projekt Skånestrand kartlagt områdena runt Skånes kust, havsbotten såväl som landområden, för att få underlag till att bedöma erosionskänsligheten för stränderna längs den skånska kusten. Rapporten anger att större delen av kustlinjen från Ängelholm till Båstad är stabila ur erosionssynpunkt men att det längs kusten finns sandstränder som växelvis eroderar och ackumulerar, med en över tid huvudsakligen stabil sandbalans. Underlaget visar att Torekovs strand är det område i Torekov som är mest utsatt för erosion (växelvis erosion eller ackumulation) med en över tid huvudsakligen stabil sandbalans.

Kommunen tog fram en erosionsutredning i samband med framtagandet av den kommunomfattande översiktsplanen som, likt SGU, pekar ut Torekov strand som en särskilt utsatt plats där stranderosionen kan komma att utgöra ett större problem i framtiden. Utredningen visar att Torekovs strand generellt sett har eroderat under den analyserade perioden 2004 – 2016, vilket tros bero på den ovanligt höga stormfrekvensen under den undersökta perioden. Även om stranden har eroderat de senaste åren, betyder det dock inte nödvändigtvis att erosion pågår på längre sikt. Utredningen föreslår ett antal åtgärder för att vidare utreda om långsiktig erosion pågår och hur det i så fall kan förebyggas.

En ökad erosion längs stränderna medför större risker för skador på strandnära bebyggelse och infrastruktur, spridning av föroreningar och påverkan på områden med natur- och kulturvärden. Torekovs strand har ett stort värde för tätorten utifrån ett turist- och rekreationsperspektiv och en ökad erosion längs stranden och andra delar längs kusten kan medföra skador på fastigheter och infrastruktur och negativ inverkan på tätortens attraktivitet på längre sikt. Kommunen behöver också ta hänsyn till att erosionen kan komma att öka till följd av klimatförändringarnas utveckling. När havsmedelvattennivån stiger måste stranden anpassa sig till ett nytt förhållande och denna anpassning sker genom att strandlinjen förflyttas uppåt i takt med medelvattenytan men samtidigt bakåt, inåt land. Som en effekt av den havsmedelnivåhöjning som sker och som förväntas fortsätta ske i än högre takt till följd av klimatförändringen kommer erosionen att öka längs landets kuster och även att nå tidigare opåverkade landområden. Kommunen bör fortsatt beakta och ta hänsyn till frågan i kommunens planprocesser och planera bebyggelse och infrastruktur till mark som är lämplig för ändamålet. I dagsläget bedöms inte några direkta åtgärder vara nödvändiga men på längre sikt bedöms åtgärder krävas för att bibehålla kommunens stränder och hantera effekter av en eventuell långsiktigt pågående erosion.

Ras och skred

Den fördjupade översiktsplanen redovisar riskområden för ras och skred på ett övergripande plan med utgångspunkt i underlag från nationella och regionala myndigheter. För att kunna bedöma förutsättningarna för ras och skred behövs kunskap om de geologiska förutsättningarna och hur de påverkar markens stabilitet. Markens stabilitet påverkas bland annat av jordartssammansättningens hållfasthet, grundvattenförhållandena i området samt topografin och markens lutning. Påverkan på markens stabilitet kan också ske genom markarbeten, byggnation, temperaturförändringar, ökad nederbörd eller erosion.

Skred är en sammanhängande jordmassa som kommer i rörelse och förekommer i huvudsak i silt- och lerjordar. Vid ett ras rör sig block, stenar, grus- och sandpartiklar fritt i bergväggar, grus- och sandbranter. Den gemensamma nämnaren är att både skred och ras kan inträffa utan förvarning. Med hänsyn till geologiska förutsättningarna avseende jordsammansättningen och topografin i planområdet är det i första hand skredrisker som bedöms vara relevant i sammanhanget och som kan medföra skador på den byggda miljön i Torekov.

Förutsättningar för skred i finkorniga jordarter framgår i kartmaterialet som visar de aktsamhetsområden där det kan finnas behov av vidare bedömningar eller undersökningar. Då kartan är framtagen för rikstäckande behov tar den emellertid inte hänsyn till markens tekniska egenskaper och regionala variationer i lerors skredbenägenhet. De identifierade aktsamhetsområdena är därför fler och större än de områden där det föreligger verkliga risker för skred. För att bedöma aktsamhetsområdenas relevans har underlaget kompletterats med ytterligare underlag om olika jordarters skredbenägenhet i olika regioner. Kartan bygger på information om förekomsten av spår av skred, dels skred identifierade med hjälp av nationella höjdmodellen, dels kända och dokumenterade skred. Förekomsten av skred har sedan vägts samman med regionala skillnader i de finkorniga jordarternas avsättningsmiljö. Sammantaget ger det en bild av de regionala skillnaderna i de finkorniga jordarternas skredbenägenhet och sannolikheten för att ett skred inträffar.

I kartmaterialet framgår att det i huvudsak är längs kustområdet där det föreligger skredrisker och att dessa områden i hög utsträckning sammanfaller eller ligger i direkt anslutning till den kustnära bebyggelsen. Enligt det kompletterande underlaget om finkorniga jordars skredbenägenhet framgår också att det föreligger en liten risk för jordskred inom den fördjupade översiktsplanens planområde. Med utgångspunkt i de översiktliga planeringsunderlagen bedömer kommunen att det sammantaget föreligger relativt goda geotekniska förhållanden avseende markens stabilitet inom den fördjupade översiktsplanens planområde och att det inte finns något särskilt behov av fördjupade utredningar i detta skede av planprocessen. De identifierade riskområdena sammanfaller också i hög utsträckning med områden där kommunen av andra skäl är mycket restriktiv med utveckling av bebyggelse och infrastruktur. I efterföljande detaljplanearbete och vid bygglov behöver detaljerade undersökningar utföras för att säkerställa markens stabilitet och minska risken för skador på den byggda miljön som kan följa av ras och skred. Kommunen behöver emellertid vara uppmärksam på att markens stabilitetsförhållanden kan påverkas till följd av ett förändrat klimat i framtiden. Exempelvis kan ökad nederbörd i framtiden innebära höjda grundvattennivåer och ökat portryck i marken, vilket kan försämra markens stabilitet.

Källa för kartlager: Skånestrand/SGU (erosion, skred) och Afry (översvämning djup, flöde och rinnvägar)