Sammanfattning

Sammanfattning

I samband med antagandet av den kommunomfattande översiktsplanen, ÖP2030, beslutade kommunfullmäktige att en ny fördjupad översiktsplan för Torekov ska tas fram och att den tidigare fördjupningen från 2007 ska upphöra att gälla (KF 2020-05-20 § 85). Syftet är att studera ortens utveckling mer i detalj och skapa förutsättningar för en tillgänglig och levande by året runt med en mer varierad demografisk struktur.

I den fördjupade översiktsplanen ska kommunen redovisa grunddragen i den avsedda mark- och vattenanvändningen, hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras samt vilken hänsyn som ska tas till olika allmänintressen, riksintressen och miljökvalitetsnormer. Planen ska också ange vilken hänsyn som har tagits till nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för hållbar utveckling och hur mellankommunala frågor av betydelse för mark- och vattenanvändningen ska hanteras.

Planens övergripande strategier handlar om att balansera de olika allmänintressena, såsom bostadsförsörjning, turism, friluftsliv, näringsliv och livsmedelsproduktion med mera, samtidigt som natur- och kulturmiljöer värnas och hänsyn tas till klimatförändringar och vår miljöpåverkan. Likt den kommunövergripande översiktsplanen, ÖP2030, eftersträvas en restriktiv hållning mot bostadsbyggnation utanför tätbebyggt område för att bevara det historiska natur- och kulturlandskapets värden, värna om de ekosystemtjänster som grönstrukturen och jordbruksmarken producerar samt främja ett effektivt resursutnyttjande av teknisk infrastruktur, såsom vatten, avlopp, vägar, el och avfallshantering.

Bostadsbeståndet i Torekov består till 99 procent av småhus och jämfört med kommunens övriga tätorter har orten en betydligt mindre andel folkbokförda invånare. För att skapa underlag för kollektivtrafik, handel och service samt främja ett levande samhälle året runt bör andelen åretruntboende i orten öka. En variation i bostadsbebyggelsen avseende hustyper, upplåtelseformer och storlekar kan bidra till att möta olika gruppers behov av boenden i livets olika skeden. En socialt hållbar ortutveckling som möjliggör fler mänskliga möten uppmuntras för att främja möjligheter till socialt samspel och interaktion, stärka den lokala identiteten och den sociala sammanhållningen samt bidra till delaktighet och gemenskap.

Det offentliga serviceutbudet har stor betydelse för Torekovs attraktivitet som boendemiljö, turistort och för näringslivets utveckling samtidigt som den skapar förutsättningar för mötesplatser och ett aktivt deltagande i samhällslivet. En attraktiv och resurseffektiv kollektivtrafik är viktig för att stärka kopplingen till strategiskt viktiga målpunkter i kommunen och regionen, minska påverkan på klimat, människors hälsa och närmiljö samt främja jämlik mobilitet bland olika samhällsgrupper.

Kommunen prioriterar hållbara transportslag, såsom gång-, cykel- och kollektivtrafik, vid planeringen av transportinfrastruktur i syfte att verka för transportpolitiska mål och möta lokala och nationella utmaningar som finns avseende klimatförändringar, luftkvalitet, buller och trängsel. Bilen är nödvändig för många människors rörlighet och kommer fortsatt att vara en viktig del av transportsystemet i Torekov framöver men för att främja ett hållbart transportsystem är det nödvändigt att minska bilberoendet för resor där gång, cykel och buss utgör ett realistiskt alternativ. Kommunen verkar därför för att främja förutsättningarna för kombinationsresor så att hållbara transportmedel utgör så stor del av resan som möjligt.

I planen beskrivs grunddragen av den avsedda mark- och vattenanvändningen inom tätorten. Planen pekar ut ett mindre antal utbyggnadsområden för bostäder i tätortens centrala delar som ska bidra till att öka andelen åretruntboende i orten och skapa underlag för kollektivtrafik, service och ett levande samhälle året runt. För att ytterligare bidra till ett sammanhållet samhälle och motverka utglesning av samhället på bekostnad av natur- och kulturvärden pekas ett område ut i södra Torekov som areell näring, i stället för fristående bostadsbebyggelse som i gällande detaljplan.

Planen pekar ut områden för utveckling i hamnen och på fastigheten Räkan 1 (där den numera nedlagda Sandlyckeskolan är belägen). I hamnområdet ska utvecklingsinsatser bland annat bidra till att säkerställa hamnanläggningens nuvarande funktion, bevara värdefulla karaktärsdrag och miljöer, främja möjligheter till socialt sampel och interaktion, prioritera kapacitet- och yteffektiva transportslag såsom gång-, cykel- och kollektivtrafik samt bidra till att ändamålsenliga klimatanpassningsåtgärder genomförs. Framtida användning av fastigheten Räkan 1 ska inkludera funktioner för samhällsviktiga ändamål, såsom vård och omsorg, utbildning, kultur, sport och fritid och liknande.

I planen redovisas kommunens syn på riksintresseanspråken och hur kommunen avser att tillgodose dem. Det avser geografiska områden som har utpekats av nationella myndigheter med stöd av 3 kap miljöbalken eller angivits i 4 kap miljöbalken eftersom de innehåller nationellt viktiga värden och kvaliteter. Planen anger även andra områden av särskilt värde eller områden där särskild hänsyn bör tas vid efterföljande planering, såsom exempelvis områden med höga natur- och kulturmiljövärden eller områden med risker och störningar.

En översiktsplan kan normalt antas medföra en betydande miljöpåverkan vilket innebär att en strategisk miljöbedömning ska göras när en översiktsplan upprättas eller ändras. I den strategiska miljöbedömningen ingår det bland annat att ta fram en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som beskriver den påverkan på miljön som planförslagets genomförande medför. Miljökonsekvensbeskrivningen finns att ta del av som bilaga till detta planförslag.