Inledning

Vad är en fördjupad översiktsplan?

 Avgränsning FÖP Torekov. Avgränsning FÖP Torekov.

I samband med antagandet av Båstads kommuns översiktsplan ÖP2030 beslutade kommunfullmäktige att en ny fördjupad översiktsplan för Torekov ska tas fram och att den tidigare fördjupningen från 2007 ska upphöra att gälla (KF 2020-05-20 § 85). Syftet är att studera ortens utveckling mer i detalj och skapa förutsättningar för en tillgänglig och levande by året runt med en mer varierad demografisk struktur.

Den fördjupade översiktsplanen redovisar grunddragen i den avsedda mark- och vattenanvändningen, hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras, hur kommunen avser tillgodose riksintressen och miljökvalitetsnormer samt vilken hänsyn som ska tas till olika allmänintressen. Planen anger också hur kommunen tar hänsyn till nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för hållbar utveckling samt hur mellankommunala frågor av betydelse för mark- och vattenanvändningen ska hanteras.

Planens tidshorisont sträcker sig till år 2040 och avgränsas geografiskt till att omfatta tätorten Torekov med omnejd. Hallands Väderö omfattas inte av planen. Framtagande och innehåll regleras i plan- och bygglagen och i miljöbalken (1998:808). Planen är inte juridiskt bindande. När den fördjupade översiktsplanen är antagen kommer den kommer att ersätta den kommunövergripande översiktsplanen inom det geografiska området.

Planprocessen

Arbetet med en översiktsplan delas in i olika skeden. När en ny översiktsplan tas fram ska samråd och dialog ske med länsstyrelsen, regionen, kommunens medlemmar, myndigheter andra berörda aktörer. Syftet med samrådet är att ge insyn i processen och diskutera det framtagna planförslaget för att kunna få fram ett så bra beslutsunderlag som möjligt. De inkomna synpunkterna ska redovisas i en samrådsredogörelse tillsammans med de förändringar som synpunkterna har föranlett. Efter samrådet får berörda aktörer ytterligare en möjlighet att påverka det bearbetade planförslaget i samband med granskningen. De inkomna synpunkterna med tillhörande svar och synpunkter ska på samma sätt redovisas i ett särskilt granskningsutlåtande.

Process för översiktsplanering (Boverket, 2024).Process för översiktsplanering (Boverket, 2024).

Enligt en preliminär tidplan kommer ett beslut om antagande av den fördjupade översiktsplanen att kunna ske i slutet av 2024. Det är kommunfullmäktige som beslutar om antagande av planen. Den vinner laga kraft tre veckor efter att protokollet med beslut om antagande har anslagits, om beslutet inte överklagats innan dess. En översiktsplan kan i sak inte överklagas utan det är enbart beslutet om antagandet som kan överklagas, utifall att översiktsplanen inte skulle ha tagits fram och beslutats om på ett lagenligt vis.

För att säkerställa att översiktsplanen är fortsatt aktuell ska kommunen enligt plan- och bygglagen ta fram och anta en planeringsstrategi inom 24 månader efter ordinarie val. Om inte detta görs upphör översiktsplanen att vara aktuell. Det är kommunfullmäktige som beslutar om planeringsstrategin.

Planeringsförutsättningar

Torekov är en tätort med drygt 1000 invånare, belägen längst västerut på Bjärehalvön och omgiven av det karaktäristiska jordbruks-, natur- och kulturlandskap på Bjäre som är unikt i regionen. Orten är ett gammalt fiskeläge vilket än idag präglar bebyggelsen och gatunätet i de centrala delarna med hamnen som en viktig mötesplats. Sedan tidigt 1900-tal har Torekov, liksom Båstad, etablerat sig som en välbesökt semesterort för både tillfälliga besökare och sommarbefolkning. Besöksnäringen på orten skapar många arbetstillfällen inom flera branscher samtidigt som det intensiva besökstrycket skapar utmaningar i den fysiska strukturen och samhällsplaneringen som till exempel nyttjandet av teknisk infrastruktur, bostadsbehov och användande av rekreationsområden.

Bebyggelse- och boendestruktur

Torekovs samhälle har en långsträckt och utspridd bebyggelsestruktur och kan sägas bestå av tre olika delområden, ett i norr, ett i söder och ett centralt. Hela samhället mäter cirka fem kilometer från norr till söder och är cirka en och en halv kilometer brett. Öppna och halvöppna landskapsrum omringar orten och ger långa siktlinjer i flera riktningar både i landsbygdsområden runtom och inom orten samt ut över kusten och havet. I de centrala delarna kring hamnen finns den äldsta bebyggelsen som har en välbevarad karaktär från 1800-talets fiske- och sjöfartssamhälle. Här är bebyggelsen tätare och längre ner i söder och längre upp i norr något glesare med mycket grönytor och naturmark mellan husen och kvarteren.

Bebyggelsen i Torekov utgörs till 95 procent av bostadsbyggnader, 1 procent av industri- och verksamhetsbyggnader, 2 procent byggnader för samhällsfunktioner och 2 procent övrig bebyggelse. I Torekov finns det 1884 bostadsbyggnader varav 99 procent är småhus. Hela planförslagets område omfattar cirka

13 km2. Befolkningstätheten (76 invånare/km2) är låg jämfört med genomsnittet för Skåne län (129 invånare/km2). Sett till invånare så bor 85 procent av ortens invånare i småhus och 15 procent av invånarna i flerbostadshus. Endast en fjärdedel av bostadsbeståndet i Torekov har folkbokförda invånare.

I Torekov finns gällande planer från 1960-talet fram till år 2019. I dagsläget har detaljplan Sunnan 10 m.fl. vunnit laga kraft, som möjliggör för ett antal flerbostadshus på mark som tidigare användes för parkering och grönytor. Det finns även planuppdrag för ytterligare flerbostadshus i anslutning till södra delen av planområdet. Detaljplan för fastigheten Torekov 98:146 kommer att beredas för att möjliggöra ett seniorboende med 36 lägenheter. Planuppdrag finns till en förnyad detaljplan för Torekovs hamn som, utöver planjuridiska aspekter, ska ta hänsyn till klimatfrågan och disponering av ytorna på hamnplan. I ortens södra delar finns också en gällande detaljplan som möjliggör för ytterligare bostadsbebyggelse.

Befolkning

Folkmängden i Torekov har de senaste åren legat stadigt och uppgick år 2020 till 1089 personer (SCB, 2021). Antal folkbokförda har minskat med 65 invånare sedan januari 2007 och födelsenetto (födda minus döda) har minskat med 124 personer under samma tidsperiod. I kommunens årligen uppdaterade befolkningsprognos väntas delområde Torekov ha en liten eller ingen befolkningsökning fram till 2029. Enligt kommunens långtidsprognos kommer folkmängden i delområde Torekov öka med 250–300 personer fram till 2050.

Ungefär hälften av de boende i Torekov är över 65 år, 20–64-åringar utgör något mindre än hälften av invånarna och drygt en tiondel av invånarna är mellan 0–19 år. Åldersgruppen ”65 år och äldre" är den åldersgrupp som ökar mest i Torekov, medan de två andra åldersgrupperna 0–19 åringar och 20–65 åringar minskar något. Inflyttningen håller uppe befolkningsantalet och det är positivt inflyttningsnetto främst bland invånare mellan 41–85 år. Samtidigt är det negativt utflyttningsnetto för åldersgrupperna 27–40 år och 86–105 år.

Trafikinfrastruktur och resor

Torekov utgör en spets i en kommunikationstriangel bildad med Båstad och Förslöv. Kollektivtrafiken till och från Torekov är regional busstrafik som sträcker sig mellan Torekov och Förslöv samt mellan Torekov och Båstad. Torekovs hamnområde fungerar som en knutpunkt för byte av transportslag och utgör en viktig mötesplats för människor, särskilt under sommarhalvåret då aktiviteten är som störst. Från Torekov hamn finns det under sommarhalvåret reguljär båttrafik till Hallands Väderö. Hamnen har på grund av sitt strategiska läge även en viktig funktion för sjöräddning och kustbevakning.

Gång- och cykelnätet i Torekov är inte sammanhängande och i de flesta fall tillämpas blandtrafik där de olika trafikslagen samsas om ett begränsat utrymme. I Torekov utgör biltrafiken 82 procent av den totala andelen resor under 5 km enligt en resvaneundersökning som genomfördes år 2018 (Region Skåne, 2018). Problem med trängsel och parkeringsbrist förekommer under turistsäsongen. På de större vägarna Ängalagsvägen och Slättarödsvägen passerar i genomsnitt 2710 respektive 1170 fordon per dygn (ÅDT) men variationerna under året medför att det färdas tre gånger så många fordon under ett trafikdygn i juni månad jämfört med januari månad.

Näringsliv, service och handel

I Torekov uppgår den förvärvsarbetande dagbefolkningen till 309 personer. Företagen med flest antal anställda är Nolato (120), Torekov hotell (40) och Bjärefågel (30). Inom orten finns ett flertal företag som är verksamma inom servicenäringar, turism och jordbruk. Grundläggande samhällsservice finns i form av livsmedelsbutik, brandstation, bibliotek, förskola, reningsverk och återvinningsstation. Vid Sunnan/Brisen nära kyrkan finns en drivmedelsstation och i närheten ligger verksamhetslokaler för bland annat pizzeria och bageri.

På både Sunnan och Brisen är det planerat flera nya flerbostadshus kombinerat med lokaler för handel i bottenplan. I gamla bykärnan och kring hamnen finns ett utbud av restauranger, bageri och annan småskalig handel, turistbyrå samt ateljé. Under sommaren ökar befolkningen kraftigt vilket påverkar förutsättningar för service, restauranger, hotell, camping och annan besöksnäring. Många av restaurangerna kring hamnen och gamla bykärnan håller också endast säsongsöppet under sommarhalvåret.

Dagshög (Båstads kommun, 2023).Dagshög (Båstads kommun, 2023).

Rekreation och grönområden

Tillgången till natur och friluftsliv i området är god där en större andel av invånarna har mindre än en kilometer till naturområden med mycket höga natur- och kulturvärden. Bjärekustens naturreservat, Torekovs strand och Strandskogen är viktiga platser av betydelse för rekreation och friluftsliv.

Genom samhället löper de två större regionala vandrings- och cykellederna Skåneleden och Kattegattleden, där Torekov utgör ett etappmål. Torekov hamn är en småbåtshamn varifrån det under sommarhalvåret finns reguljär båttrafik som skapar förutsättningar för allmänhetens tillgänglighet till Hallands Väderö. Hallands Väderö är en plats dit många söker sig för en unik naturupplevelse. Hallands Väderö ingår inte i den fördjupade översiktsplanens planområde men har betydelse för planen då Torekovs hamn utgör en angöringsplats för båttrafiken till ön.

Inom planområdet finns ett flertal olika skydd, regleringar och rekommendationer som syftar till att värna om natur- och kulturmiljöerna, främja ekosystemtjänster och skapa goda livsvillkor för människor och djur- och växtliv.

Grundförhållanden och topografi

Runt Torekov är landskapet på många ställen flackt sluttande mot kusten i öst-västlig riktning med storskaliga landskapsrum och vyer över landskapet. En bit in från kustlinjen på norra sidan av tätorten framträder Littorinavallen, en gammal sjölinje efter Littorinahavet, mycket tydligt.

I östra Torekov och inlandet utgörs jordarten av sandig morän och i tätorten närmre kusten avlöser postglacial sand, svallsediment (grus) och postglacial finsand varandra med inslag av urberg, stråk av flygsand och utmed kustlinjen klapper och sedimentära bergarter. Urberg förekommer till övervägande del i nordöstra och södra Torekov samt utmed kusten vilket på många ställen visar sig som berg i dagen. Berggrunden består till största delen av olika varianter av gnejs med inslag av gabbroid-dioritoid, kvarts samt sedimentära bergarter utmed kusten.

Mål, planer och program

Enligt plan- och bygglagen ska det av översiktsplanen framgå hur kommunen i den fysiska planeringen avser att ta hänsyn till relevanta mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling inom kommunen. Nedan beskrivs de mål och styrdokument som anses ha starkast koppling till den fördjupade översiktsplanen och som har utgjort viktiga planeringsunderlag i arbetet med översiktsplanen.

Internationella mål

Agenda 2030

Agenda 2030 är FN:s globala mål för hållbar utveckling. Det är 17 mål med 169 delmål som handlar om att alla världens länder ska arbeta tillsammans för en hållbar utveckling genom att utrota fattigdomen, skapa fred och säkerställa ett värdigt liv och en välmående planet för nuvarande och kommande generationer. Översiktsplanen har koppling till ett flertal av dessa mål såsom, God hälsa och välbefinnande, Rent vatten och sanitet för alla, Hållbar industri, innovationer och infrastruktur, Minskad ojämlikhet, Hållbara städer och samhällen, Bekämpa klimatförändringarna, Hav och marina resurser samt Ekosystem och biologisk mångfald.

17 mål för hållbar utveckling, UNDP (2023).17 mål för hållbar utveckling, UNDP (2023).

FN:s konventioner

Sverige har förbundit sig till att följa ett antal olika globala överenskommelser genom att ratificera dem till svensk lag. Exempel på dessa sådana överenskommelser är Barnkonventionen, som handlar om att bevaka barns rättigheter i bland annat planeringsfrågor, samt Konventionen om biologisk mångfald, som syftar till att bevara och nyttja biologisk mångfald samt fördela nyttan som uppstår vid användandet av genetiska resurser på ett hållbart och rättvist sätt.

Sveriges miljömål (2023)Sveriges miljömål (2023)

Nationella mål

Miljömål

Sveriges miljömål beskriver vilka utmaningar som finns på den nationella nivån och är vägledande för miljöarbetet i Sverige. Generationsmålet är det övergripande mål som ska styra miljöpolitiken i Sverige och innebär att vi ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta till nästa generation. För att uppnå detta har 16 miljökvalitetsmål och ett antal etappmål antagits, vilka beskriver det önskade miljötillståndet och de steg på vägen som krävs för att uppnå miljökvalitetsmålen och generationsmålet. Översiktsplanen, som styr användningen av mark- och vattenresurser, har en stor inverkan på hur vi bor och lever och är därför ett avgörande verktyg för att skapa förutsättningar för ett miljömässigt hållbart samhälle.

Transportmål

Transportpolitikens övergripande mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Det övergripande målet stöds av två huvudmål: ett funktionsmål och ett hänsynsmål. Funktionsmålet handlar om hur tillgängligheten ska utvecklas för medborgare och näringsliv. Hänsynsmålet beskriver hur transportsystemet ska utvecklas med avseende på trafiksäkerhet, miljö och hälsa. Hänsynsmålet har också närmare preciserats med etappmål som avser växthusgasutsläpp och trafiksäkerhet.

Folkhälsomål

Det övergripande målet för den svenska folkhälsopolitiken är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. Utgångspunkten för folkhälsoarbetet utgörs av åtta målområden där målområdena ”Boende och närmiljö” och ”Levnadsvanor” är av särskild relevans för fysisk planering.

Jämställdhetsmål

Det övergripande målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma möjlighet att forma samhället och sina egna liv. Ett delmål med särskild relevans för den fysiska planeringen är en jämn fördelning av makt och inflytande och att kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet.

Friluftsmål

Utgångspunkten för friluftslivspolitiken i Sverige är de tio friluftsmålen som bland annat anger att naturen ska vara tillgänglig för alla, att naturområden ska göras attraktiva för friluftsliv och rekreation, att det ska finnas tillgång till attraktiv natur i och i närheten av tätorter, att goda förutsättningar ska skapas så att människor kan vara regelbundet fysiskt aktiva i natur- och kulturlandskapet samt att friluftslivet och turismen ska bidra till att stärka den lokala och regionala attraktiviteten och medverka till en stark, hållbar utveckling och regional tillväxt.

Regionala strategier och planer

Skånes regionala utvecklingsstrategi

Regionfullmäktige i Skåne beslutade i juni 2020 om en regional utvecklingsstrategi ”Det öppna Skåne 2030” som beskriver en målbild för Skåne 2030. Syftet med utvecklingsstrategin är att beskriva en gemensam vision om hur Skåne ska utvecklas. Den regionala utvecklingsstrategin presenterar en vision och sex visionsmål som handlar om att stärka Skåne vad gäller livskvalitet, hållbarhet, tillväxt, flerkärnighet, miljö, välfärd och globala kopplingar. För att koppla samman det regionala utvecklingsarbetet med den kommunala översiktsplaneringen har Region Skåne tagit fram strategier för hållbara fysiska strukturer i Skåne. För att uppnå målbilden om det flerkärniga Skåne kopplas fem strategiområden till utvecklingsarbetet;

  • Satsa på Skånes tillväxtmotorer och regionala kärnor och utveckla den flerkärniga ortsstrukturen

  • Stärka tillgängligheten och binda samman Skåne

  • Växa effektivt med en balanserad och hållbar markanvändning

  • Skapa socialt hållbara, attraktiva orter och miljöer som erbjuder hög livskvalitet

  • Stärka Skånes relation inom Öresundsregionen, södra Sverige och södra Östersjön

Regionplan för Skåne 2022–2040Regionplan för Skåne 2022–2040.

Regionplan

Skånes första regionplan antogs av regionfullmäktige den 14 juni 2022. Regionplanen har den regionala skalan i fokus och inriktas på de frågeställningar som är mellankommunala och kompletterar den kommunala översiktliga planeringen. Den visar Skånes samlade vilja och ger förutsättningar för utvecklingen av de fysiska strukturerna. Regionplanen bygger till stor del på tidigare framtagna regionala strategidokument, såsom Utvecklingsstrategi för Skåne och Strukturbild för Skåne. Regionplanen ska vara vägledande för beslut i den efterföljande kommunala planeringen.

I regionplanen är Torekov utpekat som en "strategisk nod" i egenskap av "servicenod" samt "nod för vandring och cykling". Serviceorterna har stor betydelse för en levande landsbygd i Skåne och fyller en viktig funktion genom att förse sitt närmaste omland med samhällsservice och handel.

Kommunen bör verka för att upprätthålla och utveckla ortens funktion som samlingsplats för service. Viktiga utvecklingsfrågor handlar om att fortsatt verka för att samla servicefunktioner till orten samt att skapa goda förutsättningar för hållbar mobilitet och god tillgänglighet till närliggande centralorter, regionala kärnor eller tillväxtmotorer.

Noder för vandring och cykling är orter som utgör attraktiva angöringspunkter för att nå naturen med kollektivtrafik och där det i de flesta fall finns tillgång till grundläggande service så som matbutik, apotek eller övernattning. Noderna utgörs av hållplatslägen som kopplar an till Skåneleden, Sydkustleden och Sydostleden. Avsikten är att lyfta tillgången till och utvecklingspotentialen i att nå Skånes regionala målpunkter för rekreation och friluftsliv genom ett hållbart resande.

Familjen Helsingborg strukturplan

Inom samarbetet Familjen Helsingborg, med elva kommuner inom nordvästra Skåne, har gemensamma ställningstaganden för översiktlig planering tagits fram för att driva gemensamma frågor som är till fördel för delregionen. Strukturplanen förtydligar Region Skånes Strukturbild och tar fram kommunernas gemensamma ställningstagande inom områdena infrastruktur och kollektivtrafik, arbete och verksamheter, boende och grönstruktur med fokus på tre framgångsfaktorer: satsningar på infrastruktur, kvaliteter i landskap & näringsliv och utveckling av regionalt viktiga orter.

Lokala mål, planer och program

Båstads kommuns vision 2030

Tillväxtrådet inom Båstads kommun har tagit fram en vision som antogs av kommunfullmäktige i september 2016. Visionens syfte är att stärka ett brett utvecklingsarbete i kommunen.

Visionen

Båstads kommun skapar ett bättre sätt att leva genom att vara en attraktiv förebild, på alla sätt i alla sammanhang.

Förebild

År 2030 är Båstads kommun en förebild för ett friskt liv och hållbart entreprenörskap. Kommunen attraherar de människor som vill värna det sunda livet och utveckla kunskap, kultur och affärer.

Varumärket Båstad står djupt rotat i idrotten, upplevelsen och investeringsviljan. Genom att välkomna nya idéer, utveckling och nya människor skapas förutsättningar för den lilla kommunens framtid; för alla som vill något.

Attraktion

Båstads kommun attraherar genom tillvaratagande av resurser. Självklart skyddas råvaror, miljö och naturvärden genom att sätta det hållbara livet i fokus. I den attraktiva kommunen är människans lika värde och möjlighet att påverka grundläggande i utvecklingen. Båstads kommun är en kreativ mötesplats för olika människor, erfarenheter och kompetenser; för företag och organisationer där innovationer lätt växer fram. Öppenhet, tillit och socialt kapital blir en självklar arena för alla.

Mod

I Båstads kommun känner vi våra utmaningar och genom vår snabbrörlighet har vi förmågan att anpassa oss till omgivningens krav. Vi väljer aktivt och har modet att prioritera. Vårt mod visar vägen och skapar en attraktiv förebild. Båstads kommun är en viktig part för att öka samarbeten med andra kommuner, regioner och länder, i syfte att skapa goda förutsättningar för alla medborgare.

Fullmäktigemål

I juni 2019 beslutade kommunfullmäktige om nio inriktningsmål fördelade på fyra fokusområden.

Fokusområde Medborgaren:

  • Mål 1: Båstads kommun är attraktiv att leva, bo och verka i

  • Mål 2: Båstads kommun är välkomnande, professionell och serviceinriktad

  • Mål 3: Båstads kommun erbjuder bra och likvärdiga skolor och en trygg stimulerande miljö för barn och vuxna

  • Mål 4: Båstads kommun erbjuder vård och omsorg med god kvalité – jämlikt, tillgängligt och efter den enskildes behov

Fokusområde Hållbar samhällsutveckling:

  • Mål 5: I Båstads kommun är alla med arbetsförmåga självförsörjande

  • Mål 6: Båstads kommun erbjuder goda förutsättningar för entreprenörskap och har ett gott företagsklimat

  • Mål 7: Båstads kommun har en rik natur- och kulturmiljö och arbetar klimatsmart för ett hållbart samhälle

Fokusområde Medarbetaren:

  • Mål 8: Båstads kommun är en attraktiv och utvecklande arbetsplats

Fokusområde Hållbar ekonomi:

  • Mål 9: Båstads kommun investerar för framtiden – med god ekonomisk hushållning och ett effektivt resursutnyttjande

Båstads kommun översiktsplan ÖP2030

Den 20 maj 2020 antog kommunfullmäktige en ny översiktsplan för Båstads kommun. Översiktsplanen värnar om kommunens natur- och kulturmiljövärden, jordbruksmark och har en restriktiv hållning till fortsatt bostadsbyggnation utanför tätbebyggt område för att bevara det historiska natur- och kulturlandskapets värden och för att undvika negativ påverkan på landskapsbilden och områden för rekreation. Områden med goda förutsättningar för bevarande av natur- och kulturlandskap och spridning av biologisk mångfald skyddas i planen.

I den kommunövergripande översiktsplanen ÖP2030 pekas Torekov ut som ett utvecklingsområde för bebyggelse där insatser särskilt ska fokusera på att identifiera strategier för bevarande och utveckling av tätorten, utveckling av besöksnäringen, vidareutveckling av Torekovs hamn och för att öka tillgängligheten i orten. ÖP2030 pekar också ut hamnen som en värdekärna och viktig funktion för natur och rekreation. Den kommunomfattande översiktsplanens övergripande strategier ligger till grund för de föreslagna utvecklingsstrategierna för Torekov.

Torekovs framtid

Kommunledningen i Båstads kommun kontaktade i juni 2019 byn med en förfrågan om att torekovsborna själva skulle ge sin syn på Torekovs framtid. Torekovs turist- och badförening tackade å torekovsbornas vägnar ja. Under 2019 har projektet Torekovs framtid pågått. Slutrapporten Torekov – byn vid havet presenterades och överlämnades till Båstads kommun i december 2019. Kommunfullmäktige har beslutat att den ska ligga till grund för den fördjupade översiktsplanen för Torekov (KF 2020-05-20 § 85).

Väktaregränd, Torekov (Båstads kommun, 2023).Väktaregränd, Torekov (Båstads kommun, 2023).

Bostadsförsörjningsprogram för Båstads kommun 2016

Riktlinjer för bostadsförsörjningen innehåller mål för kommunens bostadsförsörjning och inkluderar både det existerande beståndet och hur många bostäder som behöver byggas. Målet med bostadsförsörjningsprogrammet är kunna erbjuda goda möjligheter för alla människor, unga som gamla, att bosätta sig i Båstads kommun.

Riktlinjerna för bostadsförsörjningsprogrammet består bland annat i att prioritera stationsnära byggande, förtätning av kommunens tätorter, byggande av hyres- och bostadsrätter i varierande storlekar, samarbete mellan kommunen och det kommunala bostadsbolaget och motverka obebyggda fastigheter genom avtal och kontrakt. Kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen har varit vägledande i arbetet med översiktsplanen när det gäller att främja bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet.

Skol- och utbildningsprogram 2014–2021

I skol- och utbildningsprogrammet är ett av målen att lokaler och utemiljöer är väl underhållna, miljöanpassade och utformade för att kunna genomföra utbildning och aktiviteter i en trygg, säker och stimulerande lärandemiljö.

Miljö- och energiprogram 2012–2022

Miljö- och energiprogrammet är ett strategiskt inriktningsdokument som pekar ut inriktningen för Båstads kommun. Miljöprogrammet ska användas som en utgångspunkt i styrning av miljö- och hållbarhetsfrågor i verksamheterna. År 2022 genomfördes en översyn av programmet inför framtagande av ett nytt miljö- och energiprogram.

Näringslivstrategi 2022–2027

Syftet med strategin är att skapa gemensamma prioriteringar, värderingar och visioner för hur näringslivsutveckling och ett gott företagsklimat ska bidra till långsiktig hållbar näringslivsutveckling och tillväxt i Båstad kommun. Näringslivstrategin anger ett antal mål som på olika sätt är kopplat till översiktsplanering och användning av mark- och vattenresurser.

Program för folkhälsa, trygghet och säkerhet 2013–2020

Programmet för folkhälsa, trygghet och säkerhet identifierar fem lokala mål som kan kopplas till fysisk planering. Målen fokuserar främst på möjligheter till aktiva transporter, motion och lek, trygga och säkra miljöer samt främja delaktighet genom tillgängliga miljöer och mötesplatser och tillgång till kollektivtrafik.

Kulturprogram för Båstads kommun 2015–2025

Kulturprogrammet har som mål att kulturmiljöaspekter, konstnärlig kvalitet och estetiska värden är tongivande vid val av formgivning och material i den fysiska planeringen.

Vård- och omsorgsprogram 2017–2025

De delar av vård- och omsorgsprogrammet som har kopplingar till fysisk planering fokuserar främst på möjligheten till bra boende och närmiljö samt att främja tillgängligheten genom goda allmänna kommunikationer.

Mellankommunala frågor

Båstads kommun arbetar med mellankommunala frågor som rör den fysiska planeringen genom samarbetet inom Familjen Helsingborg. De mest angelägna frågorna som hanteras i Strukturplan för Familjen Helsingborg är boende, näringsliv, grönstruktur och infrastruktur. Strukturplanen prioriterar bostäder i olika prisklasser och upplåtelseformer i stationsnära lägen för att möta efterfrågan och önskan om en varierad befolkning samt möjliggöra förutsättningar för hållbara transporter. Strukturplanen strävar efter att skapa ”gröna korridorer” mellan isolerade naturområden och att utveckla områden och besöksmål med fokus på turism, rekreation och naturvärden. I Strukturplanen är Torekov utpekat som samhälle med lokal service samt god kollektivtrafikförsörjning och regionala förbindelser.

Torekov utgör en viktig nationell och regional målpunkt för natur och friluftsliv som lockar en stor mängd besökare till regionen. Hamnområdet har en viktig funktion som angöringsplats för åtkomst till Hallands Väderö och samhället utgör ett etappmål för de regionala gång- och cykellederna Skåne- och Kattegattleden. Kommunöverskridande projekt av sådana slag ökar möjligheten till regionalt sammankopplat gång- och cykelnät. Båstads kommun för regelbunden dialog med Skånetrafiken för att utveckla kollektivtrafiken i orten. Utvecklingsfrågor gällande infrastruktur drivs även genom Familjen Helsingborgs infrastruktur- och kollektivtrafiknätverk.

Båstads kommun ingår i samarbeten gällande avfall genom Nordvästra Skånes Renhållnings AB (NSR) som ägs av de sex nordvästskånska kommunerna Bjuv, Båstad, Helsingborg, Höganäs, Åstorp och Ängelholm. NSR har i samarbete med Båstad kommun och övriga ägarkommuner inom NSR tagit fram en avfallsplan som är vägledande för arbetet med avfallshanteringen i kommunen. Kommunen ingår också i samarbeten med NSVA och Sydvatten där kommunerna samverkar för ett kostnadseffektivt vatten- och avloppssystem. NSVA ägs av åtta kommuner i nordvästra Skåne (Bjuv, Båstad, Helsingborg, Landskrona, Perstorp, Svalöv, Åstorp och Örkelljunga). Sydvatten drivs av 16 delägarkommuner i västra Skåne.