Sammanfattning

I samband med antagandet av den kommunomfattande översiktsplanen, ÖP2030, beslutade kommunfullmäktige att en ny fördjupad översiktsplan för Torekov ska tas fram (KF 2020-05-20 § 85) och att den tidigare fördjupningen från 2007 ska upphöra att gälla. En fördjupad översiktsplan (FÖP) ersätter den kommunomfattande översiktsplanen för ett geografiskt avgränsat område där det behövs en djupare detaljeringsgrad. I planen ska kommunen redovisa grunddragen i den avsedda mark- och vattenanvändningen, hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras, vilken hänsyn som ska tas till allmänna intressen, hur kommunen avser tillgodose riksintressen och miljökvalitetsnormer, hur kommunen tar hänsyn till nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för hållbar utveckling samt hur mellankommunala frågor av betydelse för mark- och vattenanvändningen ska hanteras. Planen ska ange ortens långsiktiga viljeinriktning, utgöra underlag för beslut om planläggning och lov samt ge vägledning för bland annat exploatörer, företag och invånare.

Övergripande planeringsstrategier för Torekov handlar om att balansera de olika intressena för bostäder, turism, friluftsliv, näringsliv och livsmedelsproduktion samtidigt som natur- och kulturmiljöer värnas och hänsyn tas till vår klimat- och miljöpåverkan. Likt den kommunövergripande översiktsplanen, ÖP2030, eftersträvas en restriktiv hållning mot bostadsbyggnation utanför tätbebyggt område för att bevara det historiska natur- och kulturlandskapets värden, värna om de ekosystemtjänster som grönstrukturen och jordbruksmarken producerar samt främja ett effektivt resursutnyttjande av befintlig infrastruktur, såsom vatten, avlopp, vägar, el och avfallshantering.

Enligt miljöbalken får mark endast tas i anspråk för bebyggelse om marken är lämplig för ändamålet med hänsyn till dess egenskaper, läge och behov och företräde ska ges till användning som främjar en långsiktigt god resurshushållning. Kommunen ska planera bebyggelse och infrastruktur med hänsyn till människors hälsa, säkerhet och risken för olyckor, översvämning eller erosion. Kommunen ska planera för en ändamålsenlig användning av mark- och vattenområden med hänsyn till klimatförändringarnas påverkan på samhället och att vidta lämpliga klimatanpassningsåtgärder för att förbereda samhället på att hantera effekterna av framtida klimatförändringar.

Bostadsbeståndet i Torekov består till 99 % av småhus och jämfört med kommunens övriga tätorter har Torekov en betydligt mindre andel folkbokförda invånare. För att skapa underlag för kollektivtrafik, handel och service samt främja ett levande samhälle året runt bör andelen åretruntboende i orten öka. En variation av hustyper, upplåtelseformer och bostadsstorlekar kan bidra till att möta olika gruppers behov av boenden i livets olika skeden. En socialt hållbar ortutveckling som möjliggör fler mänskliga möten uppmuntras för att främja möjligheter till socialt samspel och interaktion, stärka den lokala identiteten och den sociala sammanhållningen samt bidra till delaktighet och gemenskap. Den fysiska planeringen ska också ta vara på befintliga kvaliteter och anpassa ny bebyggelse till områdets natur- och kulturmiljövärden för att stärka ortens identitet och attraktivitet.

Det offentliga serviceutbudet har stor betydelse för Torekovs attraktivitet som boendemiljö, turistort och för näringslivets utveckling samtidigt som den skapar förutsättningar för mötesplatser och ett aktivt deltagande i samhällslivet. En attraktiv och resurseffektiv kollektivtrafik är viktig för att stärka kopplingen till strategiskt viktiga målpunkter i kommunen och regionen, minska trafikens påverkan på klimat och människors hälsa och närmiljö samt främja jämlik mobilitet bland olika samhällsgrupper. Kommunen prioriterar hållbara transportslag, såsom gång-, cykel- och kollektivtrafik, vid planeringen av transportinfrastruktur i syfte att uppnå transportpolitiska mål och möta lokala och nationella utmaningar som finns avseende klimatförändringar, luftkvaliteten, buller och trängsel. Bilen är nödvändig för många människors rörlighet och kommer fortsatt att vara en viktig del av transportsystemet i Torekov framöver men för att främja ett hållbart transportsystem är det nödvändigt att minska bilberoendet för resor där gång, cykel och buss utgör ett realistiskt alternativ. Kommunen ska därför främja förutsättningarna för kombinationsresor så att hållbara transportmedel utgör så stor del av resan som möjligt.

I den fördjupade översiktsplanen beskrivs grunddragen av den avsedda användningen av mark- och vattenområden för hela planförslagets område. Planförslaget pekar ut ett mindre antal utbyggnadsområden i tätortens centrala delar som ska bidra till att öka andelen åretruntboende i orten och skapa underlag för kollektivtrafik, service och ett levande samhälle året runt. För att ytterligare bidra till ett sammanhållet samhälle och motverka utglesning av samhället på bekostnad av natur- och kulturvärden pekas ett område ut i södra Torekov som areell näring, i stället för fristående bostadsbebyggelse som i gällande detaljplan.

Planen pekar ut ett antal områden för utveckling i hamnen, Strandskogen och fastigheten Räkan (där den numera nedlagda Sandlyckeskolan är belägen). Utvecklingsinsatser i hamnområdet ska bidra till att säkerställa hamnanläggningens nuvarande funktion och bevarande av värdefulla karaktärsdrag och miljöer, främja möjligheter till socialt sampel och interaktion, prioritera kapacitet- och yteffektiva transportslag såsom gång-, cykel- och kollektivtrafik, skapa förutsättningar för bilfria miljöer under högsäsong samt bidra till att ändamålsenliga klimatanpassningsåtgärder genomförs. Framtida användning av fastigheten Räkan 1 ska inkludera funktioner för samhällsviktiga ändamål, såsom vård och omsorg, utbildning, kultur, sport och fritid och liknande. Utveckling av Strandskogen ska bidra till att öka tillgängligheten i och till området, skapa förutsättningar för lekar, avkoppling, fysiska aktiviteter, naturupplevelser och möten samt verka för trivsamhetsåtgärder som bidrar till att platsen upplevs som inbjudande, trygg och öppen.

Enligt plan- och bygglagen ska kommunen i översiktsplanen redovisa kommunens syn på riksintresseanspråken och hur kommunen avser att tillgodose dem. Riksintressen gäller geografiska områden som har utpekats av nationella myndigheter med stöd av 3 kap miljöbalken eller angivits direkt i 4 kap miljöbalken eftersom de innehåller nationellt viktiga värden och kvaliteter. Planen anger även andra områden av särskilt värde eller områden där särskild hänsyn bör tas vid efterföljande planering, såsom exempelvis områden med höga natur- och kulturmiljövärden eller områden med risker och störningar.

En översiktsplan kan normalt antas medföra en betydande miljöpåverkan vilket innebär att en strategisk miljöbedömning ska göras när en översiktsplan upprättas eller ändras. I den strategiska miljöbedömningen ingår arbetet med att ta fram en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som beskriver den påverkan på miljön som planförslagets genomförande medför. Planens genomförande förväntas ge marginell miljöpåverkan och generellt sett medföra en positiv påverkan för merparten av de aspekter som bedömts.