Riksintressen och andra värden

Riksintressen och andra värden är en av de tre aspekterna i ÖP-modellen. Enligt plan- och bygglagen ska kommunen i översiktsplanen redovisa kommunens syn på riksintresseanspråken och hur kommunen avser att tillgodose dem. Riksintressen gäller geografiska områden som har utpekats av nationella myndigheter med stöd av 3 kap miljöbalken eller angivits direkt i 4 kap miljöbalken eftersom de innehåller nationellt viktiga värden och kvaliteter. Översiktsplanen, jämte länsstyrelsens granskningsyttrande, är det viktigaste vägledande underlaget för myndigheter när de ska tillämpa bestämmelserna om riksintressen vid beslut enligt plan- och bygglagen, miljöbalken och andra lagar som berör användningen av mark och vatten.

Andra värden avser områden av särskilt värde eller områden där särskild hänsyn bör tas vid efterföljande planering. Det kan exempelvis vara områden med höga natur- och kulturmiljövärden eller områden med risker och störningar.

Jordbruksmark

Enligt miljöbalken 3 kap 4 § får brukningsvärd jordbruksmark tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från ur allmän synpunkt tillfredställande sätt genom att annan mark tas i anspråk.

Länsstyrelsen klassificerade år 1974 jordbruksmarken i Sverige utifrån produktionsförmåga. Inom planområdet finns jordbruksmark i klasserna 4-8, på en skala där 10 representerar den mest produktiva jordbruksmarken.

Källa för kartlager: Länsstyrelsen

Fornminnen

Fornlämningar ska skyddas enligt 2 kap. i kulturmiljölagen och får inte utan tillstånd rubbas, tas bort, grävas ut, täckas över eller genom bebyggelse, plantering eller på annat sätt ändras eller skadas. Vid större exploatering i områden med fornminnen ska en tidig dialog med Länsstyrelsen i Skåne läns kulturmiljöenhet angående behov av undersökningar och utredningar hållas.

Källa för kartlager: Riksantikvarieämbetet

Landskapsområden

Landskapsområden är särskilt känsliga områden för tillkommande bebyggelse och andra element som kan påverka landskapsbilden och natur- och kulturmiljöerna. Områden delas in i tre klasser (La, Lb och Lc) beroende på landskapets känslighet.

La-områden är områden där i princip ingen ny bebyggelse ska tillkomma. Ny bebyggelse och anläggningar får endast tillkomma om de gynnar riksintressena i området eller utgör komplement till befintlig bebyggelse eller verksamhet. Detta är kommunens mest skyddsvärda områden. Inriktningen för dessa områden ska vara att karaktären ska bevaras och skyddas från förändringar som kan försvaga befintliga värden. Även om en enskild nybyggnad inte ger någon påtaglig skada på bevarandevärden är det den samlade påverkan över tid som ger negativ påverkan (kumulativ effekt). Detta innebär bland annat fortsatt hävd, men också att endast ny bebyggelse eller anläggningar får tillkomma som behövs för att upprätthålla nuvarande användning eller som stödjer allmänna intressen som rekreation, natur eller kultur. Tillkommande bebyggelse ska vara mycket återhållsam i sin utformning och får inte blockera viktiga siktlinjer eller andra landskapsvärden som utgör kärnvärden. Eventuella tillägg till befintliga bostadshus eller anläggningar får inte vara dominerande i varken befintlig bebyggelsekaraktär eller i landskapsbilden.

Lb-områden är områden med starka reservationer gentemot ny bebyggelse och anläggningar. Dessa områden har stor betydelse för upplevelsen av bjärelandskapet. Naturvärden kan utgöra en grund för utpekande för landskapsbilds- eller kulturmiljövärden även om naturvärdet i sig inte leder till värdeklassning. Stor restriktivitet till ny bebyggelse och andra förändringar ska gälla. Ny bebyggelse eller anläggningar placeras företrädesvis inom redan bebyggd miljö och ska inordna sig i befintlig skala och karaktär. Om fristående placering kommer på fråga, till exempel lucktomter inom sammanhållen bebyggelse, ska detta ske med stöd i landskapets karaktär, topografi och skala så att tillkommande element inte blir dominerande. Inga viktiga siktlinjer får blockeras.

Lc-områdena är övrig mark. Även här finns vissa restriktioner gentemot ny bebyggelse. Lc-områdena har inte lika höga värden ur natur- eller kulturmiljösynpunkt eller för landskapsbilden som La- och Lb-områdena, men bebyggelse ska fortfarande utföras med hänsyn till områdets rådande karaktär eller tänkta utveckling. Exempelvis ska hänsyn tas till grönstrukturen så att inga viktiga länkar i strukturen bryts vid exploatering. Områdena ska bevaras och utvecklas som landsbygd, gröna områden eller samlade rekreationsområden. Bebyggelse och andra anläggningar kan tillkomma om det sker med respekt för den önskade utvecklingen av områdena. Viktiga siktlinjer ska inte blockeras.

Landskapsklasserna ska prioriteras högt i bedömningen av lämplighet för exploatering. Områdesspecifik beskrivning och ställningstaganden presenteras för olika geografiska områden i kartan. Ytterligare vägledning om hantering av landskapsklasserna finns i avsnittet om Natur- och kulturmiljöer. Att marken inte kan brukas rationellt eller har en sämre arrondering är inget skäl för att ta marken i anspråk för bebyggelse.

Källa för kartlager: Båstads kommun/WSP

Landskapsbildskyddsområde

Landskapsbildskyddet beskrivs i Naturvårdslagen § 19 och reglerar vilka olika typer av byggnation och arbete som är tillåtet inom området efter tillstånd från länsstyrelsen. Landskapsbildskyddet är av stor betydelse för att hålla landskapet fritt från spridd bebyggelse som påverkar upplevelsen av det öppna landskapet. Skyddet gäller till dess länsstyrelsen upphäver det. Dispens för upphävande av landskapsbildskyddet ges av Länsstyrelsen i Skåne län.

Källa för kartlager: Länsstyrelsen/Båstads kommun

Naturreservat

För att värna och vårda skogar, vattendrag, betesmarker och andra naturmiljöer bildas naturreservat som ett starkt skydd. Enligt miljöbalken kan naturreservat beslutas av kommunen eller länsstyrelsen med syftet att bevara biologisk mångfald, tillgodose områden för friluftslivet samt vårda, skydda och bevara värdefulla naturmiljöer och livsmiljöer för skyddsvärda arter.

Källa för kartlager: Länsstyrelsen

Nyckelbiotop

Skogsstyrelsen har efter inventering pekat ut nyckelbiotoper i skogsmark. Nyckelbiotoper är ur naturvårdssynpunkt särskilt skyddsvärda miljöer där det kan förväntas förekomma rödlistade arter. Många nyckelbiotoper utgör avvikande och känsliga miljöer med arter som inte tål skogsbruksåtgärder. Skogsområden med nyckelbiotoper ska skyddas från exploatering som kan skada biotoperna.

Källa för kartlager: Skogsstyrelsen

Strandskydd

Strandskyddets syfte är att garantera allmänhetens tillgång till friluftsliv kring vattnet och goda förhållanden för djur- och växtliv. Generellt gäller strandskyddet 100 meter från strandkanten. På vissa platser är det utökat till 300 meter. Strandskyddet gäller både in mot land och ut i vattnet och inkluderar alltså även miljön under vattnet.

Strandskyddet kan efter dispens från kommunen eller Länsstyrelsen i Skåne län minskas eller upphävas. Kommunen kan lämna dispens i områden där endast strandskydd gäller. I områden där även andra områdesskydd enligt 7 kap. miljöbalken gäller, är det länsstyrelsen som kan lämna dispens. Upphävande av strandskydd kan prövas inom ramen för en detaljplan eller genom separat ansökan till länsstyrelsen.

De strandnära områdenas tillgänglighet för allmänheten och lika så förhållandena för växt- och djurlivet är av stor vikt. Därför krävs en noggrann avvägning av påverkan både på det allmänna intresset och växt- och djurlivet i varje enskild ansökan om dispens från strandskyddet.

Källa för kartlager: Länsstyrelsen

Riksintressen

Friluftsliv

Med hänsyn till friluftslivet ska områden inom riksintresset så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada natur- och kulturmiljön. Behovet av grönområden i tätorter och i närheten av tätorter ska särskilt beaktas, enligt miljöbalken 3 kap 6 §. Inom riksintresset för Bjärekusten – Skälderviken ska möjligheten till friluftsliv prioriteras högt. Området sammanfaller till stora delar med riksintresse för kulturmiljövård och/eller naturvård och i dessa områden kan konflikt uppstå. Avvägning måste göras i varje enskilt fall beroende på de olika intressenas påverkan i det specifika fallet. Större sammanhängande områden bör ej upplåtas till friluftslivet eller annan exploatering om det har en inverkan på det rörliga friluftslivets tillgång till området.

Källa för kartlager: Naturvårdsverket

Rörligt friluftsliv

I miljöbalken (4 kap.) pekas områden med stora natur- och kulturvärden och värden för friluftslivet ut som riksintressen men ges ingen värdebeskrivning. I regeringens proposition (1985/86:3) framgår att utpekade områden, där bl.a. Hallandsås med angränsande kustområde ingår, i sin helhet är av riksintresse. Exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön får komma till stånd i dessa områden endast om det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdenas natur- och kulturvärden. Bestämmelserna hindrar inte utveckling av befintliga tätorter, det lokala näringslivet eller anläggningar som behövs för totalförsvaret. Turismens och friluftslivets (främst det rörliga) intressen ska särskilt beaktas vid bedömning av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. Området för riksintresset stämmer väl överens med kommunens ambitioner att värna, och varsamt utveckla, natur- och kulturmiljöer och skapa förutsättningar för att utveckla besöksnäringen. Eftersom riksintresset inte hindrar utveckling av befintliga tätorter eller av det lokala näringslivet bedömer kommunen att intressekonflikter med översiktsplanens områden för ändrad/utvecklad användning är begränsade. I vissa andra fall ska föreslagen användning ta hänsyn till att tillvarata riksintressets värden.

Källa för kartlager: Naturvårdsverket

Kustzon/högexploaterad kust (4 kap 4 §)

Riksintresset för högexploaterad kust inom Båstads kommun beskrivs i Länsstyrelsen i Skåne läns rapport ”Skånes kustområden - ett nationallandskap” från 2001 och är en del av området nordvästkusten mellan Höganäs och Hallandsgränsen. En samlad bedömning av värdena görs utifrån fyra aspekter: landskapsbild, strukturer och samband, områden och objekt samt friluftsliv och turism. Kusten är varierad med många olika typer av stränder, från sandstrand till klippstrand, vilket skapar en rik naturmiljö. Kullaberg och Bjärehalvöns nordsluttning utgör markanta inslag i landskapsbilden. Området är till största delen uppodlat men inte lika intensivt som intilliggande slättlandskap och innehåller därför en större andel naturområden och bevarade äldre kulturmiljöer. Kuststräckan har också varit en mycket betydelsefull kulturbygd under lång tid vilket det stora antalet synliga fornlämningar vittnar om. Landskapsbilden ges stora kvaliteter genom de dramatiska mötena mellan de branta horstarna och de flacka jordbruksområdena och havet. Stora delar av jordbrukslandskapet är dessutom mycket mångformigt, speciellt på Bjärehalvön och öster om Kullaberg. Här finns en mängd historiska spår och småbiotoper som har mycket stor betydelse för den biologiska mångfalden. Bebyggelsestrukturen är framför allt präglad av skiftet och många äldre byggnader och bebyggelsemiljöer finns bevarade. Sambandet mellan byarna en bit innanför kusten på Bjärehalvön och strandbetesmarkerna har en viktig funktion för den historiska upplevelsen av landskapet.

Längs kusten finns ett stort antal områden och objekt med särskilt höga värden och större delen av kustzonen berörs av riksintresse för friluftsliv och stora delar av riksintresse för naturvård- och kulturmiljövård. För de biologiska värdena är det främst vattenmiljöer som är föroreningskänsliga. Detta gäller alla vattendragen, grunda havsområden och sjöar. De grunda havsområdena i Skälderviken har en rik biologisk produktion som drabbats av övergödning och med syrebrist på djupare partier. Hårdbottnarna som omger de yttre delarna av Kullaberg och Bjärehalvön har ett unikt marint liv med få motsvarigheter i Skåne. Detsamma gäller sanddynerna längs den inre delen av Skälderviken. Horstkusten är relativt opåverkad av större exploateringar. Däremot har en ganska omfattande fritidsbebyggelse skett på vissa partier och minskat tillgängligheten för det rörliga friluftslivet. Sammanfattningsvis kan konstateras att detta kustparti har ett mycket högt attraktionsvärde och utgör tillsammans med kusten mellan Simrishamn och Ravlunda den mest besökta kuststräckan i Skåne för turism och friluftsliv (exklusive badstränder). Rekreationsmöjligheterna är främst knutna till en relativt smal kustzon eftersom jordbruksmarker vidtar innanför. Tillgängligheten till denna zon är därför av stor vikt för det rörliga friluftslivet. Bjärekusten är en värdekärna som pekas ut i rapporten ”Skånes kustområden - ett nationallandskap” och som beskrivs enligt följande: "Större delen av Bjärekusten kantas av fäladsmarker med enbuskar och en varierad flora. Här finns också flera gravhögar som vittnar om områdets betydelse som centralbygd under brons- och järnålder. Dagshög är Skånes största bronsåldersgravhög och är belägen på den öppna kustheden. Genom sin storlek och resning dominerar Dagshög de flacka betesmarkerna. Kustremsan mellan Torekov och Hovs hallar utgörs av en öppen kustfälad med innanförliggande svagt kuperat odlingslandskap med spridd gårdsbebyggelse. På klapperstensfältet närmast strandlinjen finns åtta gravrösen som benämns Gröthögarna. Inom området förekommer även en rad andra fornlämningar som stensättningar, gravhögar, skålgropar etc. (Större delen av kuststräckan är naturreservat, delar riksintresse för kulturmiljövård, riksintresse för friluftsliv, värdefullt odlingslandskap, länets natur- och kulturmiljövårdsprogram, förslag till Habitatdirektivet)"

Kommunen anser att det främst är värdekärnorna som beskrivs i Länsstyrelsen i Skåne läns underlag för riksintresset med dess omland som ska beaktas då riksintressets värden är som högst och mest koncentrerade inom dessa områden. Eftersom riksintresset inte hindrar utveckling av befintliga tätorter eller av det lokala näringslivet bedömer kommunen att intressekonflikter med översiktsplanens områden för ändrad/utvecklad användning är begränsade. I vissa andra fall ska föreslagen användning ta hänsyn till att tillvarata riksintressets värden. Avvägningarna som gjorts är beskrivna i objektstexterna i kartlagret områdesanvändning. Om inte annat uttrycks i objektstexterna ska de områdesspecifika rekommendationerna för hela riksintresset inom kommunen väga tungt i varje ärende där exploateringsintresse ställs mot riksintressets värden. I varje ärende måste platsspecifika bedömningar göras av exploateringsintressets påverkan på natur- och kulturvärden i området med stöd av de utpekade landskapsområdesklasserna La, Lb och Lc.

Källa för kartlager: Naturvårdsverket

Natura 2000-områden

Inom Båstads kommun finns ett flertal områden utpekade som Natura 2000 områden, både inom fågeldirektivet och habitatdirektivet. Enligt miljöbalken är Natura 2000 områden riksintresse och ett allmänt intresse enligt plan- och bygglagen. Skyddet för Natura 2000-områdena är starkare än för många andra bevarandeintressen och det är därmed inte möjligt att göra avvägningar mot motstående intressen. Kommunen föreslår ingen markanvändning genom översiktsplanen som påverkar Natura 2000 områdena. Bevarandet av områdena prioriteras högt vid planläggning och lovgivning. Natura 2000 områdena överlappas av helt eller delvis av riksintressena för kustzon, rörligt friluftsliv, friluftsliv, kulturmiljö och naturvård.

Källa för kartlager: Naturvårdsverket

Kulturmiljövård

Områden av riksintressen för kulturmiljövård pekas ut enligt miljöbalkens 3 kap. Områden som pekas ut i Torekov är: Gröthögarna – Segeltorp och Dagshög, Kommunen föreslår ingen markanvändning genom översiktsplanen som påverkar riksintresset negativt.

Källa för kartlager: Länsstyrelsen/Riksantikvarieämbetet

Naturmiljövård

Enligt Naturvårdsverkets beslut är förutsättningarna för bevarande fortsatt jordbruk med åkerbruk, naturvårdinriktad betesdrift och skötsel av landskapselement. Restaurering av igenvuxna naturbetesmarker. Områdets naturvärden kan påverkas negativt av minskad eller upphörd jordbruks/betesdrift, skogsplantering av jordbruksmark, energiskogsodling, igenväxning, spridning av gifter eller gödselmedel, bebyggelse, nydikning, täkt, luftledningar och vägdragningar. Bevarandet av våtmarkernas värde kräver att områdets hydrologi skyddas mot dränering, vattenreglering, dämning och torvtäkt. Kommunens anser att inom området för riksintresset ska naturvärden prioriteras högst vilket innebär att ingen nybyggnation av bostäder tillåts, inga nya större vägar anläggs eller annan exploatering som skadar riksintressets värden. Byggnader som behövs för att kunna utveckla verksamheter inom jord- och lantbruk kan tillåtas om de inte har negativ påverkan på riksintresset.

Källa för kartlager: Naturvårdsverket

Totalförsvar

I miljöbalken 3 kap. 9 § står att mark- och vattenområden som har betydelse för totalförsvaret så långt möjligt ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan motverka totalförsvarets intressen. Områden som är av riksintresse på grund av att de behövs för totalförsvarets anläggningar ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av anläggningar. Miljöbalken 3 kap. 10 § förklarar att om flera riksintressen finns på samma område ska riksintresset för totalförsvaret ges företräde. Inom Båstads kommun finns en väderradar som ingår i riksintresset för totalförsvaret (Riksintressen för totalförsvarets militära del i Skåne län 2019, FM2019-26734:1, bilaga 12) enligt 3 kap 9 § miljöbalken. Kring väderradarn finns ett stoppområde för vindkraftverk med 5 km radie och ett påverkansområde med 50 km radie. Kommunen föreslår ingen markanvändning genom översiktsplanen som påverkar riksintresset för totalförsvaret negativt.

Källa för kartlager: Försvarsmakten

Skyddsområde/buller från väg

Skyddsområde allmän väg

Länsstyrelsen föreskriver förbud mot uppförande av byggnader med mera vid allmän väg. Avståndet till allmän väg ska upprätthållas ur trafiksäkerhetssynpunkt. Vid planläggning av tätbebyggda områden ska avstånden ses över då utformning och gestaltning kan skapa miljöer med bättre trafiksäkerhet. Tillstånd till ändrat avstånd söks hos Länsstyrelsen.

Källa för kartlager: Trafikverket

Buller från väg

Områden med påverkan av buller från väg (30 db och 40 db) kan påverka framtida planläggning. Värden avser 2003 års nivåer. Buller från både järnväg och verksamheter kan också påverka framtida planläggning men redovisas inte i översiktsplanen.

I varje detaljplaneärende görs en avvägning om en bullerutredning krävs. I de fall en bullerutredning krävs används Trafikverkets rekommendation om basprognos för trafikalstring som grund. I bygglovsärenden utanför detaljplaneratområde görs en avvägning i varje fall om en bullerutredning krävs.

Källa för kartlager: Länsstyrelsen Skåne

Miljökvalitetsnormer

Grund- och kustvatten

Arbetet med EU:s ramdirektiv för vatten, Vattendirektivet, sker i Sverige genom miljökvalitetsnormer (MKN). Den kemiska och den ekologiska statusen hos kustvattnet och den kemiska och den kvantitativa statusen hos grundvattnet bedöms. Syftet med miljökvalitetsnormer är att tillståndet i våra vatten inte ska försämras och att alla vatten ska uppnå en bestämd miljökvalitet.

Det finns tre ytvattenförekomster i kustområdet utanför Torekov: ”Laholmbuktens kustvatten”, ”Skäldervikens kustvatten” samt ”Skälderviken”. ”Skälderviken” uppnår god ekologisk status medan ”Laholmbuktens kustvatten” och ”Skäldervikens kustvatten” uppnår måttlig ekologisk status enligt senaste statusklassningen 2017-2021 (tredje förvaltningscykeln). För samtliga tre ytvattenförekomster är statusklassningen ej god kemisk status. Miljökvalitetsnormer för de tre ytvattenförekomster som finns i Torekov har fastställts till god ekologisk status och god kemisk ytvattenstatus. Undantag har gjorts för Skäldervikens kustvatten och Laholmsbuktens kustvatten, där en tidsfrist på år 2027 har bestämts för god ekologisk status. Undantag med avseende på kemisk ytvattenstatus har beslutats för Laholmsbuktens kustvatten samt Skälderviken till år 2027.

Nuvarande statusklassning för grundvattnet är god kemisk status och otillfredsställande kvantitativ status. Motivering till en otillfredsställande kvantitativ status är att det under sommarhalvåret råder vattenbrist i stora delar av förekomsten. Beslutade miljökvalitetsnormer för grundvattenförekomsten är God kemisk status samt God kvantitativ status med tidsfrist till 2027.

För de vattenförekomster som har dålig eller otillfredsställande miljöstatus behövs åtgärder eller hänsyn tas så att miljökvalitetsnormerna enligt Vattendirektivet kan uppfyllas. Kommunen arbetar aktivt med åtgärdsprogrammet för Västerhavets vattendistrikt bland annat genom tillsyn så att miljökvalitetsnormerna för vatten följs. Kommunen ska prioritera utbyggnad av kommunalt VA enligt landsbygdsstrategin för VA.

Källa för kartlager: VISS (Vatteninformationssystem Sverige)

Vattenskyddsområden

Inom vattentäkterna ska grundvattnet skyddas från föroreningar. Vid anslutning till Sydvatten kommer vattentäkterna att sluta användas. Kommunen anser att vattenskyddsområdenas föreskrifter ska fortsätta gälla till vidare utredning om behov av reservvattentäkter och framtida möjligheter till att ta ut vatten från vattentäkter inom kommunen utförts.

Källa för kartlager: NSVA

Skyddsområden för verksamheter

Torekovs reningsverk

Reningsverket i Torekov klassas som miljöfarlig verksamhet. Länsstyrelsen i Skåne län ger miljötillstånd för verksamheten och utfärdar tillstånd. Miljötillståndet påverkar i vilken omfattning skyddsavståndet till reningsverket behövs för att inte förhindra eventuell framtida expansion av reningsverket. För att inte äventyra möjligheten för reningsverket att expandera ska skyddsavståndet upprätthållas. I avvaktan på nytt miljötillstånd är skyddsavståndet till reningsverket cirka 330 meter.

Nolato

Anläggningen omges av en skyddszon på cirka 300-500 meter för att begränsa verksamhetens inverkan på vår hälsa och miljö samt säkerställa verksamhetens framtida behov av utbyggnad.

Översvämning och erosion

Enligt plan- och bygglagen 3 kap 5 § ska det av översiktsplanen framgå om kommunens syn på risken för skador på den byggda miljön som kan följa av översvämning, ras, skred och erosion som är klimatrelaterade samt på hur sådana risker kan minska eller upphöra. Kommunen har kartlagt avrinningsvägar och ytor som är mer eller mindre lämpliga för exploatering eller är i behov av klimatanpassningsåtgärder. Beräkningar av nederbörd av ett 100 års regn 2040 samt höjd havsnivå vid 2040 har visat på små förändringar mot dagens nivåer. Översvämningsmodeller visar att marken har god infiltration och många av de större rinnvägarna från öster mot väst infiltrerar i höjd med Litorinavallen. Det finns områden där rinnvägar öster om Torekov ger viss översvämning. Norra Torekov i området kring Lilla Stenlid, Perstorp och Svenstorp förekommer flera rinnvägar mot havet som följer befintliga grönstråk. Dessa bostadsområden är inte försedda med dagvattenledningar så nederbörd söker sig den naturliga vägen mot havet med minsta motstånd och högsta lutning. I området Varan mellan Ängalagsvägen, Andersagård och Kollinge framkommer många större rinnvägar med översvämningsytor vid kraftiga regn. Dessa flöden bedöms till stora delar infiltrera genom marken på sin väg mot havet. Den höjda strandlinjen vid stormar och högvatten bedöms inte ge några större konsekvenser i detta område då det till främsta delen är naturstrand med angränsande golfbana.

Beräkningar av ett 100 års regn 2100 samt höjd havsnivå 2100 visar på samma strömningar som scenariot 2040. Skillnaderna är ökad mängd nederbörd, kraftigare flöden och större utbredning av översvämmade ytor. Området Lugnet bedöms få en större påverkan med kraftigt flöde och fler översvämmade ytor jämfört mot 2040. På samma sätt som tidigare bedöms dessa flöden infiltrera på väg mot havet och Litorinavallen. Den höjda strandlinjen vid stormar och högvatten bedöms inte ge några större konsekvenser i detta område då det till främsta delen är naturstrand med angränsande golfbanan.

Överlag är situationen rörande översvämning för Torekov acceptabel förutom vid hamnen där det finns risk för negativ påverkan på egendom, kulturmiljö och strand. De geologiska förutsättningarna med hög infiltration innebär att vatten kan sjunka undan utifrån en tidsaspekt baserat på timmar jämfört med översvämningar kopplat till flod och sjö där tidsaspekten kan baseras på veckor och månader. Främst bör utveckling av Torekov fokusera på att inte stänga in vatten i lågpunkter eller förvärra situationen genom hårdgjorda ytor. Genom analys av kartor med beräkning av flöde/skyfallsvågor samt översvämningsdjup har ett antal sammanhängande stråk med vatten och ytor/lågpunkter identifierats. Utifrån de lokala förutsättningarna har olika åtgärder föreslagits. dels för nuvarande situation och dels för framtida exploateringar.

Du kan ta del av klimatanalysen i dess helhet här.

Källa för kartlager: Skånestrand/SGU (erosion) och Afry (översvämningsdjup och rinnvägar)